Forskarna menar att bristen på enzym hos en alkoholberoende gör det svårt att styra sin impulskontroll. Foto: TT

Adhd, alkoholberoende och hetsätning hänger ihop

Uppdaterad
Publicerad

Personer med adhd-symptom har större sårbarhet för att bli alkoholberoende och att hetsäta. Sårbarheten finns i generna. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Det har tidigare varit känt att det finns ett samband mellan adhd och missbruk. Nu har forskaren Andrea Johansson Capusan lagt fram en avhandling som visar att sambandet till stor del är genetiskt.

Hon har också kunnat visa på ett mycket starkt genetiskt samband mellan adhd och hetsätning.

Ärver en sårbarhet

– Man ärver en sårbarhet, säger Andrea Johansson Capusan som är överläkare vid psykiatriska kliniken i Linköping.

Det är 3-6 gånger vanligare med alkoholberoende hos personer med adhd-symptom.

Personer med adhd-symptom har delvis ett beteende som kan öka riskerna. Men de här studierna visar att man också har en ärftlig sårbarhet.

Större risk att bli beroende

Tidigare forskning har visat att man till exempel reagerar på ett annat sätt när man dricker alkohol för att man har ett annorlunda belöningssystem.

– Om två personer dricker och den ena har den här sårbarheten, så är risken större att den personen utvecklar ett beroende om man fortsätter att dricka, säger Andrea Johansson Capusan.

Ännu starkare samband

Det genetiska sambandet är ännu starkare vid hetsätning.

– Vi kan alla äta för mycket choklad eller godis, men vid hetsätning tappar man helt kontrollen. Mekanismen är i vissa fall lik mekanismen vid beroendetillstånd, säger Andrea Johansson Capusan.

Blev förvånad

Det är tre gånger så vanligt med hetsätning bland personer med adhd-symptom än bland den övriga befolkningen. Sambandet förklaras till hela 90 procent av arvsfaktorer.

– Jag blev förvånad att det var en så stark gemensam ärftlighet, säger Andrea Johansson Capusan.

Över 18 000 tvillingar har svarat

Studien har gjorts genom att jämföra enkäter med tvillingar. Över 18 000 tvillingar har svarat på enkäten. Genom att jämföra hur vanligt något är hos enäggstvillingar med hur vanligt det är hos tvåäggstvillingar kan man få fram hur stor roll generna spelar.

Det här betyder inte att inte miljön spelar roll, betonar Andrea Johansson Capusan.

”Inte hugget i sten”

– Tvärtom. Gener är inte hugget i sten. Det är inte så att generna bestämmer hur det blir. Generna bestämmer vad man är sårbar för. Då är det ännu viktigare att påverka miljön.

Till exempel när det gäller ungdomar med adhd är det ännu viktigare att påverka dryckeskulturen så att man inte dricker för mycket, anser Andrea Johansson Capusan.

– Man ska vara försiktig och medveten om att man kanske har en större risk än om man inte hade de här besvären.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.