Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så arbetar länsstyrelsen med att försöka bevara våra pollinatörer. Foto: SVT/Christian S Zetterdahl//Tommy Karlsson

Allt färre vildbin – så skapas viktiga miljöer för att rädda hotade arter

Uppdaterad
Publicerad

I Sverige finns 300 arter av bin och humlor och så mycket som en tredjedel av dessa arter är utrotningshotade och finns med på ArtDatabankens rödlista.

I en sandgrop träffar vi Tommy Karlsson från Länsstyrelsen i Östergötland. Han är biolog och samordnare för Åtgärdsprogram för hotade arter.

”Det ser ganska illa ut för vildbin och humlor”

– Ja för bin och humlor ser det ganska illa ut faktiskt, säger Tommy Karlsson.

Vad beror det på?

Det beror framförallt på de stora förändringar vi har gjort i odlingslandskapet det är mycket mer ensartad mark. Det finns inte så mycket kvar av de här kantzonerna, de här blommande marker, som de här arterna behöver, säger Tommy Karlsson.

För att rädda flera av dessa arter gör länsstyrelsen flera insatser i miljön. Det handlar om att skapa boplatser och öka tillgången på föda för vilda bin och andra pollinerande insekter.

Hjälper de här åtgärderna som länsstyrelsen gör?

Det krävs insatser på många olika nivåer både lokalt på de här enskilda platserna, men även mer generellt, att man till exempel anpassar vägkantsskötsel, för att få mer blomrika miljöer, säger Tommy Karlsson.

Här ges tre tips på vad DU kan göra för att gynna de vilda pollinerande insekterna:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här får du tre tips på hur du kan gynna de pollinerande insekterna. Foto: SVT

Åtgärder har gett effekt

– Vi har gjort uppföljande inventeringar efter liknande åtgärder som vi tittade på idag; schaktning och utplantering av blommor. De visar att de verkligen är effektiva. Hotade solitärbin som vi vill gynna hittar ofta snabbt till de miljöer vi skapar åt dem, säger Tommy Karlsson.

Speciella åtgärder för 25 arter

För 25 av de utrotningshotade arterna finns speciella åtgärdsprogram, då situationen mycket allvarlig. Länsstyrelserna arbetar med särskilda insatser för att rädda dessa arter. Samtidigt minskar flera av de vanliga arterna berättar Tommy Karlsson.

– Studier av humlor i åkerlandskapet visar att mångfalden var betydligt större 50 år bakåt i tiden, säger han. 

Utöver bin och humlor finns en mängd andra pollinerande insekter.

– Till exempel fjärilar, blomflugor och skalbaggar. Det är en stor mångfald av blombesökande insekter som samtidigt pollinerar när de hämtar sin mat i blommorna, säger Tommy Karlsson.

En av de hotade vildbina är stortapetserarbi, den samlar sin pollen främst från växten väddklint. Den är känd från cirka 15 platser på slätten mellan Linköping, Mjölby och Motala.

Hör i klippet: Varför arten heter just stortapetserarbi

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör i klippet: Vad är ett stortapetserarbi? Foto: Tommy Karlsson

Vad är ett solitärbi?

Visa

Solitärbi är ett bi som lever ensamt och inte i stora samhällen.

Varje hona gräver ett bo själv och lägger sin avkomma där.

Solitärbin finns i de allra flesta miljöer på land.

En del arter av solitärbin är stora, 1,5 centimeter långa, och därmed större än honungsbiet.

Solitärbina varierar mycket i färg och form. Många arter är håriga med mörka färger. Andra är kala och kan fläckvis lysa i gult, rött och vitt.

Källa: Länsstyrelsen / Jordbruksverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer