Är rapporterna om ungas psykiska ohälsa överdrivna?

Publicerad

De senaste rapporterna från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen visar en ökning av psykisk ohälsa bland unga i Sverige. Men nu ställer sig forskare från Linköpings universitet frågande till vad det är som Världshälsoorganisationens enkät faktiskt mäter.

Världshälsoorganisationens enkät går ut till ett 40-tal länder vart fjärde år. I Sverige har elever i åldrarna 11, 13 och 15 år deltagit sedan 1985. Men nu ställer sig alltså två forskare från Linköpings universitet frågande till vad enkäten egentligen mäter.

– Vi ser när vi analyserar de här intervjuerna som vi har gjort, att det framträder en annorlunda bild. När ungdomarna förklarar vad olika besvär står för som huvudvärk och ont i magen, känna oro, svårt att somna – det står för väldigt vardagliga företeelser, säger Anette Wickström, docent Tema Barn, Linköpings universitet.

Risk för generella insatser

Genom de 51 intervjuer som gjorts individuellt och i grupp i studien, har många av svaren handlat om fysiska reaktioner, som till exempel att ha träningsvärk eller att vara sjuk. Forskarna menar också att det handlar om skolan, och att man till exempel känner oro inför en redovisning., men också om relationer där en kompis kan ha sagt något dumt, som påverkar att man känner just oro eller har svårt att somna.

– Risken är att vi psykiatriserar vardagligt liv. Om vi då skapar oss en bild av att väldigt många ungdomar mår dåligt, då skapar vi också generella insatser som riktar sig till alla och då riskerar vi att alla resurser går till det, och då har vi den gruppen med allvarliga problem, som kanske förbises i det generella arbetet som vi tror blir allvarligt, säger Anette Wickström, docent Tema Barn.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer