Svensk orientering växer men det finns en brist på mångfald i föreningarna. Foto: Fredrik Persson/TT

Brist på mångfald i landets orienteringsföreningar

Uppdaterad
Publicerad

Den här veckan pågår O-ringen i Östergötland. Idrottsevenemanget är världens största orienteringstävling och lockar varje år upp mot 20 000 deltagare i åldrarna 5–95 år från ett 40-tal olika länder. Men den kulturella och etniska mångfalden lyser med sin frånvaro bland de aktiva från Sverige.

– Det är väldigt mycket medel-Svensson och akademiker. Det är lite konstigt, för det är en ganska billig sport. Det kräver inte jättemycket utrustning, säger Motalas AIF:s ungdomsledare Lotta Haraldsson.

Hon deltar själv i en av de många klasserna i flerdagarstävlingen. Med sig har hon sina två döttrar Klara och Märta, vars pappa är hemma och jobbar.

– Jag är uppvuxen som orienterare och med O-ringen. Så för mig är det väldigt naturligt att jag vill att mina barn ska göra det här. Orienteringen är en sport där jag tror att det är viktigt att föräldrarna är engagerade, säger Lotta Haraldsson.

”Håller absolut med”

Orienteringsförbundets tillförordnade ordförande Maria Krafft Helgesson deltar också i O-ringen, för Hestra IF. Hon delar bilden av att de flesta av Sveriges föreningar består av personer födda och uppväxta i landet.

– Jag håller absolut med om att det är en homogen grupp. Det är en utmaning vi har framöver: att ännu mer rikta oss till, och komma dit, där deltagarna och möjligheterna finns, säger hon.

Förra året var 83 573 personer med i en orienteringsklubb och idrotten var Sveriges 17:e största sett till antalet medlemmar, enligt Riksidrottsförbundet. Orienteringens medlemsantal har ökat med drygt 11 000 personer på sex år, enligt Sveriges Radio.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.