– Det är lätt att tänka att det här är ekonomisk brottslighet men det är också en brottslighet som i allra högsta grad berör människor på djupet. Det är inte ovanligt med självmordstankar bland de vi möter, säger Olle Pallin-Cox, avdelningschef på Brottsofferjouren.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som finns tillgänglig för brottsoffer i landet.

Att inte få ersättning lämnar många drabbade med en ”rättslös” känsla och att brottet inte tas på allvar, enligt Brottsofferjouren.

Amanda Engberg i Norrköping blev utsatt för ett bedrägeri och lever med stora skulder. Hon fick ersättning för kränkning, men ingen kompensation för den ekonomiska förlusten. Se mer i klippet nedan.

I ”princip ingen” får ersättning

Preliminära siffror för 2025 visar att knappt 14 000 ansökningar om brottsskadeersättning kom in till Brottsoffermyndigheten.

Av dessa handlar omkring 1400 om sak- och förmögenhetsskador, exempelvis förlorade pengar. Ingen av dessa har fått ersättning för pengarna de blivit av med.

– Jag började här för fyra år sedan och under den tiden har vi inte kunnat ersätta någon för avlurade pengar i ett enda fall, säger Magnus Öhrn, chef för brottsskadeenheten på Brottsoffermyndigheten.

De flesta bedrägerier sker i dag via internet eller telefon vilket försämrar chanserna ännu mer att få ersättning, ofta också för att personen ”möjliggör” brottet genom att godkänna med sitt mobila bank-ID.

Däremot har flera fått ersättning för kränkning, vilket är en annan kategori av brottsskadeersättningen man kan begära om.

Så ser lagen ut

För att kunna få statlig ersättning för en sakskada eller ren egendomsskada krävs att gärningspersonen är någon som staten har ett ”särskilt ansvar” över, exempelvis en intagen som rymt från fängelse eller är på permission.

Men det finns utrymme i lagen för myndigheten att ge ersättning om det finns ”särskilda skäl” för det, exempelvis om brottet är av en mer allvarlig karaktär.

Vill se en lagändring

Brottsofferjouren vill se en förändring, bland annat att brottsskadelagen ska ändras så att fler kan få ersättning.

– Vi behöver en högre återbetalningsgrad till personer som utsatts och andra analyser om vad som anser vara ett ”särskilt skäl”. Om man vet om att det är en bedragare man för över pengar till hade ingen gjort det, säger Olle Pallin-Cox.