Hälsoekonomen Martina Lundqvist från Linköping anser att det behövs mer forskning för att studera nyttan och samhällsekonomin kring assistanshundar och vårdhundar.
– Kring vårdhundar fanns det nästan ingen forskning alls i Sverige, och den internationella forskning vi hittade är bristfällig, säger hon.
”Svårt att få forskningsmedel”
Martina Lundqvist disputerade med forskning om assistanshundar vid Linköpings universitet för ett år sedan – och forskningsteamet såg ett stort behov av att fortsätta forskningen, men tvingades konstatera:
– Det är svårt att få pengar till sådan här forskning, eftersom det saknas intresseorganisationer med ekonomiska resurser, säger Martina Lundqvist.
I videon berättar hon om den rapport som gjordes på uppdrag av regeringen – och förvåningen när så lite hände.
Forskning om hundar som hjälper människor
2008 beslutade Socialdepartementet att göra en försöksverksamhet med service- och signalhundar för att göra en ”utvärdering av hur en ökad användning av service- och signalhundar påverkar brukarens behov av offentliga insatser”. Arbetet med utvärderingen påbörjades 2009.
2014 presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av service- och signalhundar. Rapporten visade bland annat att hundförarnas behov av offentliga stödinsatser minskade med 197 000 kronor under en tioårsperiod och en förbättring av livskvaliteten. Men eftersom studien baserades på relativt få hundförare (56 ekipage) fanns en osäkerhet i resultaten.
2014 publicerar Socialstyrelsen en systemetisk översikt om effekterna av vårdhund för äldre i särskilt boende. Författarna konstaterar att resultaten indikerar att det kan finnas positiva effekter med vårdhund när det gäller psykisk ohälsa, positiva känslor och ensamhet, men på resultaten på gruppnivå är inte tillräckligt statistiskt styrkta. Det finns därför ett otillräckligt vetenskapligt stöd, enligt Socialstyrelsen.
2015 fick Myndigheten för delaktighet regeringens uppdrag att upphandla en stödfunktion för assistanshundsverksamheten. Svenska Brukshundsklubben får varje år en miljon kronor för att godkända assistanshundsinstruktörer, skapa regelverk och genomföra lämplighetstester. Avtalet går ut i år, men kan förlängas ytterligare ett år.
2019 gör SBU:s upplysningstjänst en litteratursökning kring effekten av assistanshundar. Resultaten i fyra forskningsöversikter tyder på att assistanshundar kan ha positiva effekter på förare med rörelsebegränsningar, autism eller på dem som upplevt trauma, men SBU tar inte ställning i sakfrågan eftersom studierna har flera metodologiska svagheter.
2020 publicerar psykologen och forskaren Kristina Byström en avhandling vid SLU Alnarp där hon har studerat hur hundar påverkar barn med autism. Hennes avhandling visar att samspel med djur kan väcka barnens intresse så att de blir mer sociala, men att det är svårt att visa en förbättring över tid, eftersom det saknas behandlings- och utvärderingsmetoder.
2020 publicerade hälsoekonomen Martina Lundqvist en avhandling vid Linköpings universitet som visade att mycket tyder på att hundarna har en inverkan på deras ägares livskvalitet, välbefinnande och aktivitetsnivå och att servicehundar också är kostnadseffektiva i jämförelse med sällskapshundar, men konstaterade också att det var svårt att dra generella slutsatser om alla assistanshundar utifrån studien.