Det är lugnare än vanligt på Stadsmissionens matservering i Linköping. Bara ett fåtal EU-migranter är här idag för att få sig en tallrik soppa och en smörgås. .
Många har rest till Rumänien före helgerna för att träffa sina barn och fira jul och nyår. De brukar komma tillbaka nu i januari. Men allt färre väljer att göra det.
– För två år sedan var det i snitt 60 personer här varje dag, nu är det bara 20, berättar Elin Sjögedahl, projektledare på Crossroads i Linköping.
Inte lika generösa
EU-migranterna får inte längre så mycket pengar i sina muggar och då väljer allt färre att resa hit, menar hon. Människor var generösare för ett par år sedan.
– Tiggeriet var nytt och det var ett slags nyhetens behag i samhället. Människor var väldigt generösa då, säger Elin Sjögedahl.
”Svårare och svårare för dem att överleva”
Idag ser det annorlunda ut. Alexandra Bazon är volontär på Crossroads och själv från Rumänien. Hon ser på nära håll hur den minskade givmildheten påverkar EU-migranterna.
– Det blir svårare och svårare för dem att överleva av det de får i sina muggar. Det blir inte tillräckligt lönsamt för dem att sitta i kylan 8-10 timmar varje dag för de pengar de får, säger hon.
Bättre behandlade här
Många är å andra sidan mycket vänliga mot de tiggande rumänerna och de blir bättre behandlade här i Sverige än hemma i Rumänien.
– Många vill hjälpa till. Om det är kallt ute så är det ofta någon som vill ge något varmt att äta eller dricka, säger Alexandra Bazon.
Men så mycket pengar att ta med sig hem till barnen i Rumänien blir det alltså inte.
Samhället har blivit hårdare
Elin Sjögedahl, projektledare på Crossroads, tror att det också har att göra med att samhällsklimatet har blivit hårdare. Synen på tiggande EU-migranter har förändrats sedan regeringens tiggerisamordnare Martin Valfridsson presenterade sin rapport för ett år sedan.
Hans budskap var att människor ska undvika att ge pengar i muggen och att pengarna gör större nytta hos organisationer i ursprungsländerna.
Rapport ändrade synen på EU-migranterna
Utredaren kom också fram till att Sverige inte generellt bör erbjuda skolgång för EU-migranternas barn och kommunerna inte bör upplåta mark. Polisen bör agera mot olovliga bosättningar.
– I och med den här rapporten så hårdnade samhällsklimatet. Och det, i kombination med att allmänheten har vant sig vid tiggare på stan, tror jag har gjort att man inte längre ger lika mycket i koppen. Personligen tycker jag att det är fel. De pengar som ges i koppen gör direkta förändringar för den personen som får pengarna, säger Elin Sjögedahl.
Vågar inte ställa upp
Inne på matserveringen i Linköping är det idag ingen av EU-migranterna som vill ställa upp på en intervju. De vågar inte, berättar volontären Alexandra Bazon.
– De vill inte provocera eller göra någon upprörd. De är så tacksamma för det de ändå får och är rädda för att det de säger kan missuppfattas. De är rädda för att om situationen här förändras ännu mer så har de ingen annanstans att ta vägen. De är helt beroende av de här pengarna för att överleva, säger Alexandra Bazon.