Det har gått två år sedan Tjällmo, norr om Motala, drabbades av en stor skogsbrand som härjade i tolv dagar. Räddningstjänsten arbetade dygnet runt och försvaret kallades in för att hjälpa till med att vattenbomba från luften. 

Många hotades av evakuering och oron i samhället var stor under tiden då branden spred sig.

– Vi såg hur vinden vände och branden kom allt närmare. Jag öppnade församlingshemmet för det fanns familjer som inte hade någonstans att ta vägen, om de skulle tvingas att evakuera, berättar Susanne.

Stort engagemang

Samtidigt som brandmännen arbetade dygnet runt uppe i skogen så började Tjällmoborna att organisera sig. I församlingshemmet gjorde de smörgåsar och bryggde kaffe som de sedan körde ner till räddningstjänstens provisoriska basstation.

– Vi tog det vi hade för händerna för att kunna hjälpa till, berättar Susanne.

Till en början var det i en enkel regi men snart utökades engagemanget. Brandpersonalen försågs med dricka, godis och annan proviant då Tjällmoborna kom samman och kunde finansiera hjälpen genom olika donationer.

Existentiell kris

– Jag tror det förändrade människor i grunden för det finns en förtröstan och tillit i att när det händer en kris eller katastrof så kommer människor och hjälper till. Jag tror också att det ökar sammanhållningen i en sådan här bygd ganska lång tid framöver – det finns en känsla av samhörighet som jag tror är viktig ute på landbygden.

Efter tolv dagar meddelade till slut räddningstjänsten att branden var under kontroll och att faran äntligen var över. Tiden efter möttes Susanne av människor som brottades med nya frågeställningar.

I videon ovan berättar hon om det.