De smittade har ätit färska kebab-/nötfärsspett och andra nötfärsprodukter med ehec-bakterier som har spårats till företaget Gotlands Slagteri uppger Livsmedelsverket för SVT Nyheter Öst. Totalt har 17 personer anmälts som smittade runt om i landet. Fyra har fått allvarliga följdsjukdomar med njurskador, tre av dem är barn.
– De som blev sjuka kommer från flera olika län och de analyser som gjorts av oss och SVA av bakteriernas arvsmassa har varit ett viktigt verktyg för att kunna hitta den gemensamma orsaken till utbrottet, säger Cecilia Jernberg, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten.
Utbrottet skedde i september och oktober. Under hösten har arbetet med att spåra källan till smittan pågått och nu har berörda myndigheter kommit fram till att det smittade köttet kommer ifrån en gotländsk gård och att djuret slaktats på ett slakteri i Visby.
Barn särskilt känsliga
Bakterien ehec är vanligast hos nötkreatur och kan smitta människor via kontakt med djur eller deras gödsel, men också via exempelvis förorenade livsmedel. Den kan även spridas från smittade människor.
Varje år drabbas mellan 400 och 500 svenskar av bakterien som börjar med magsmärtor och diaréer. Den kan också orsaka njursvikt och i värsta fall döden.
Stek köttet ordentligt
Intervjuer med de personer som insjuknat visade enligt utredningen tidigt på en koppling till färska kebab-/nötfärsspett och andra nötfärsprodukter.
– Köttfärs är en riskprodukt, eftersom bakterier på ytan kan blandas in i köttet när det mals. Steker du en hel köttbit räcker det att steka på ytan för att bakterierna ska dö, medan till exempel en hamburgare måste vara helt genomstekt. Tvätta händerna noga när du tagit i rått kött och håll isär rått kött och andra livsmedel när du lagar mat, säger Livsmedelsverkets smittskyddssamordnare Mats Lindblad.
Djurägare har fått hygenriktlinjer
Utifrån fynden på de provtagna gårdarna har djurägarna fått hygien- och besöksriktlinjer, samt rekommendationer om åtgärder för att snabbare bli av med smittan.
– I nuläget är det viktigt att djurägarna får bra rekommendationer samtidigt som vi följer upp de aktuella gårdarna, säger Mariann Dahlquist på Jordbruksverket.
Slakteriet i Visby vill inte ställa upp för en intervju för SVT Nyheter Öst men till P4 Gotland säger Gotlands Slagteris vice vd Tomas Strandberg att de nu ska utreda vad som gått fel.
– Vi har kommit fram till att vi har en korrekt process. Vi har själva ställt extra krav på oss. Ändå har ett antal bakterier sluppit ut.
Fakta: EHEC
* Vanliga symptom är feber, diarréer, magkramp och illamående. EHEC är en vanlig infektiös orsak till blodig diarré. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Bakterien kan smitta genom dåligt rengjorda livsmedel och tillräckligt tillagat nötkött.
Enterohemorragisk E. coli (EHEC) används i Sverige och det är också infektion med ehec som är den anmälningspliktiga sjukdomen på människa. I internationella sammanhang används ofta en annan benämning för bakterierna som är lika korrekt, som till exempel verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller shigatoxinproducerande E. coli (sSTEC). Beteckningarna Shigatoxin och STEC används synonymt med Verotoxin och VTEC.
* I Sverige rapporteras cirka 300 fall bland människor varje år och av dessa är ungefär hälften inhemskt smittade. Det är främst barn under fem år som smittas. EHEC-fallen rapporteras främst från länen i södra Sverige. Flest inhemska fall anmäls under sommarmånaderna.
* Atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom (aHUS) är ett livshotande tillstånd, som medför hög risk för bestående njursvikt redan vid insjuknandet. Syndromet kännetecknas av blodbrist (anemi) till följd av att de röda blodkropparna sönderfaller (hemolys), brist på blodplättar (trombocytopeni) och njursvikt (uremi). Atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom går ofta i skov (försämringsperioder) och kan ha ett kroniskt förlopp. Syndromet kan uppkomma när som helst under livet.
Källa: Folkhälsomyndigheten