– Vi ser en ny fas. I områden som tidigare bara haft syrebrist ser vi nu helt syrefria områden regelbundet, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI i ett uttalande.

De preliminära resultaten från förra årets mätningar och analyser visar att cirka 32 procent av Östersjöns botten var helt syrefri eller led av syrebrist. 22 procent – cirka 55 000 kvadratkilometer – av den totala ytan var helt syrefri.

– Utbredning av syrebrist och syrefria områden har sedan 1999 legat på en konstant högre nivå än innan millennieskiftet. 2018 och 2019 var utbredningen ytterligare något högre än tidigare rekordnivåer.

Det är den starka salthaltsskiktningen, där djupvattnet separeras från det ytligare vattnet, som gör Östersjön så känslig för syrebrist. Det krävs väldigt speciella väderförhållanden för att syrerikt saltvatten ska kunna strömma in från Kattegatt genom Öresund och Stora Bält till Östersjön.

– Skiktningen tillsammans med en ökad tillförsel av näring från land under många år har gjort att utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ökat, säger Lena Viktorsson.