Två delar av hjärnan som brukar kopplas till känslor och reflektion aktiveras hos dem med självskadebeteende. Foto: SVT

Tummen ner – påverkar flickor med självskadebeteende starkare

Uppdaterad
Publicerad

Unga kvinnor med självskadebeteende påverkas starkare av kritik i social medier än unga kvinnor utan. Det visar en unik studie från Linköpings universitet där 18-åriga Natalie var en av deltagarna.

Natalie Vesterberg hade skadat sig sedan mellanstadiet för lindra sin ångest, när hon för ca två år sedan fick frågan om att delta i ett forskningsprojekt på Linköpings universitet. 

– Jag svarade ja, för jag ville hjälpa andra och jag själv hade inte fått så bra hjälp med mitt självskadebeteende, säger Natalie Vesterberg.

Hur studien gått till och hur Natalie reagerat på resultatet kan du se i klippet ovan.

Hjärnan aktiveras

Enligt forskaren Irene Perini på Linköpings universitet fungerar flickornas hjärnor, liksom din och min, så att när vi till exempel får se en bild på oss själva i social medier registerar hjärnan en förväntan om att bli bedömd som något viktigt. Det kan forskarna se på bilder från magnetkameran, men resultatet visar också en skillnad mellan flickor med och utan självskadebeteende.

– Hos flickorna med självskadebeteende aktiverades också två andra delar av hjärnan som brukar kopplas till känslor och reflektion, säger hon.

Natalie Vesterberg, t h, har deltagit i en studie om självskadebeteende. Hör henne berätta i videon. Foto: SVT

Skörare

Studien visar att de unga kvinnorna med självskadebeteende oftare uppfattade att de fick tummen ner än vad de fick, och det påverkade dem också starkare än de andra unga kvinnorna.

– Men det är skönt att veta att det inte är något konstigt med mig, utan att det är så här jag funkar, säger Natalie.

Natalie menar att hennes beteende grundar sig på biologin i hennes hjärna och att hon nu förstår att hon är skörare än unga kvinnor som inte skadar sig själva.

”Känslan att inte duga”

– Vi vet att goda social interaktioner är särskilt viktiga under tonåren och att det finns en koppling mellan social stress och självskadebeteende hos ungdomar. Känslan att inte duga, få kritik och känna sig avvisad i social sammanhang ligger ofta bakom självskadebeteenden, säger Irene Perini.

Irene Perini har arbetat tillsammans med Maria Zetterqvist, klinisk psykolog och forskare, som i många år arbetat med unga kvinnor med självskadebeteende.

– Det är viktigt att man känner till att man har en sårbarhet och att man blir medveten om att man har en tendens att tolka negativt, säger Maria Zetterqvist.

Två delar av hjärnan som brukar kopplas till känslor och reflektion aktiveras hos dem med självskadebeteende. Foto: SVT

Strategier

Har man den medvetenheten kan man träna upp en mängd strategier som att stanna upp och registrera när det är en jobbig situation och fråga sig själv om det som inträffat verkligen stämmer. Har man blivit avvisad och kanske kan få hjälp av föräldrar, vänner och bekanta att göra en mindre smärtsam tolkning. När vi blir avvisade så blir vi ledsna och behöver tröst för att inte accentuera självkritiken och kanske skada oss själva, menar Maria Zetterqvist.

Den här studien är unik, och enligt de båda forskarna behövs det fler studier för att bredda resultatet.

Lyckligt slut

Natalie Vesterberg säger att hon tror att resultatet kan göra skillnad. De med det här beteendet förstår att de inte är ensamma och att det finns en biologisk orsak till deras sårbarhet som de kan vara uppmärksamma på. För Natalie har studien bidragit till en stor förändring i livet.

– Så det har ju hjälpt mig att förstå mig själv bättre än tidigare och sedan snart ett år tillbaka är jag skadefri. Det är väldigt skönt och jag har lärt mig andra strategier när ångesten kommer, säger Natalie Vesterberg.

När hon mår dåligt och känner sig ensam talar hon med vänner och kanske framförallt med sin pappa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.