Gården ligger omgiven av lummig natur i Kinda kommun. På böljande marker betar korna i oändliga naturbeten som ligger längs med Kinda kanal. Katarina har växt upp här och hon berättar om beslutet och tankarna runt gården.
– Det är meningsfullt. Det finns inget viktigare man kan göra än att producera mat. Närheten till naturen, djuren och variationen över året, processen och kretsloppet är lockande, säger Katarina Wolf, som är mjölkföretagare och vice ordförande i LRF Ungdom.
Svårt för unga lantbrukare att bli ägare
Trots stor framtidstro bland unga lantbrukare är det få som kan och har möjlighet att driva familjegården vidare. Vikande lönsamhet, dyra driftkostnader, markpriser som skjutit i höjden och höga belåningar är några av hindren. 69 procent av de unga lantbrukarna har svårt att bli ägare, visar rapporten.
– Steget in är mycket högre för unga i dag, säger Katarina Wolf.
LRF Ungdom ska nu bilda en koalition som samlar aktörer med olika perspektiv på ägarskiften för att ändra situationen. Trots tuffa tider inom lantbruket är Katarina Wolf optimistisk.
– Vi är ett bra team, jag och mina två bröder. Vi har en vision till framtiden som är liknande. Vi drivs av samma saker och tror på det här och det känns kul, säger hon.
LRFU rapport Ägarskiften 2023
För 90 år sedan fanns det nästan 430 000 jordbruksföretag i Sverige. I dag är siffran 59 000.
Under de senaste 30 åren har drygt 90 000 gårdar avvecklats i Sverige och självförsörjningsgraden har sjunkit från 75 till 50 procent. Marken brukas fortfarande, men av allt färre och betydligt större gårdar. I dag står knappt 2000 företag för hälften av det svenska jordbrukets totala produktionsvärde.
Källa: LRFU rapport Ägarskiften 2023, Jordbruksverkets, Jordbruksföretag och företagare 2020, samt Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020.
(Rapporten bygger på en webbenkät med 439 deltagare som är medlemmar i LRF i åldern 18-35 år)
