Björn Öberg, presstalesperson Polisregion Öst. Foto: TT/Polisen

Hundratals unga misstänkta för penningtvätt

Publicerad

Polisen i Östergötland larmar om att hundratals ungdomar mellan 12 och 25 år lockats in i bedrägerihärvor där äldre personer luras på pengar via bank-id.

Bedrägerierna kallas för ”vishing” (voice phishing) eller befogenhetsbedrägeri via telefon och tog fart hösten 2017 i Östergötland. Sedan i september 2018 arbetar polisen i en så kallad nationell särskild händelse där man har staber i varje region som ska utreda och förebygga bedrägerierna.

I Östergötland utreder man nu ett hundratal ärenden kopplade till ett antal häktade personer i Linköping och Norrköping. Men totalt har polisen ungefär 400 personer som misstänkta för att ha agerat som målvakter och/eller penningtvättare. Ett flertal är i nedre tonåren.

– Många unga kanske inte är medvetna om att de tvättar pengar eller agerar målvakter i grova bedrägerier, men de har blivit en del av organiserad brottslighet, säger Björn Öberg, presstalesperson hos polisen i region Öst.

Polisen menar att de insatser som gjorts från deras sida gör att antalet vishing-brott nu sjunker månad för månad. Man uppskattar att bedragarna lyckas komma över pengar vid ungefär vart fjärde försök.

FAKTA: ”Vishing” (voice phishing)

Visa
  • En person utger sig för att ringa från exempelvis en bank och lyckas övertyga den som svarar att logga in på sitt bank-id.
  • Allt är dock riggat av bedragaren och den uppringda personen får pengarna på sitt konto överförda till en målvakts konto.
  • Målvakten kan vara en tonåring som får betalt för att upplåta sitt konto för en överföring.
  • De stulna pengarna plockas ut kontant och lämnas över till huvudpersonerna bakom bedrägerierna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer