Foto: SVT Nyheter Öst

”Jag gick till skolsköterskan två-tre gånger i veckan”

Uppdaterad
Publicerad

Det saknas kunskap. Och mod. Därför är det många barn som inte får hjälp. Trots att de sexuella övergreppen fortsätter under flera år. I dag berättade flera kvinnor, som utsatts för övergrepp i barndomen, om hur de hade velat bli bemötta.

Det blir alldeles tyst i salen när kvinnorna berättar. Det är seminarium för personal och där sitter skolsköterskor, socionomer och andra som möter utsatta barn i sitt jobb.

Nu berättar kvinnorna där framme hur de blivit misshandlade och våldtagna av personer som borde ha skyddat dem. Och flera i publiken skruvar på sig när kvinnorna berättar hur de blev bemötta. För de har gång på gång ropat på hjälp – utan att någon vågade reagera.

– Jag gick till skolsköterskan två-tre gånger i veckan. Och fick huvudvärkstabletter. Jag hade stukat handen och foten och... Det var väl ingenting som hon reagerade på.

Vad hade du önskat att du hade fått för reaktion?

–  Att hon vågade fråga.

Forskaren Madeleine Cocozza talade på seminariet. Foto: SVT Nyheter Öst

”Det räcker inte”

Det saknas kunskap om hur man hjälper barn som behöver skyddas. Det anser forskaren Madeleine Cocozza, medicine doktor vid Linköpings universitet, som pratade på seminariet i dag.

– I dag utbildas inga professionella för att arbeta med barn som far illa. Eller väldigt få. Väldigt lite utbildning. Det är generalistutbildade socialsekreterare som gör det här jobbet. Det räcker inte.

Seminarium sedan 80-talet

Annika Lundegårdh, som arrangerade dagens seminarium, tröttnade på att det var så här.

– Första seminariet jag gjorde om sexuella övergrepp, det var i slutet av 80-talet och då trodde jag i min enfald, att nu vet vi det här, och så jobbar vi med det här. Och sen har jag inte gjort annat än fortsatt och insett att det är ingen annan som verkar göra något, och då får jag bygga upp det lite mer systematiskt.

”Du är inte ensam”

Det blev HOPP, en ideell organisation där de som har blivit utsatta hjälper andra – och samtidigt sig själva att läka.

– Det viktigaste är egentligen, det går ut på att man pratar och delar om det man har varit med om.

Den som vill ringer ett journummer eller mejlar. Och varje dag, hela året, hålls skype-möten.

– Du är inte ensam. Det folk berättar, det är som att de berättar om mitt, säger en av kvinnorna som är med i HOPP.

HOPP

Vill du komma i kontakt med föreningen HOPP kan du gå in på hopp.org. Där finns mer information.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.