KBT-experten förklarar

Uppdaterad
Publicerad

Det handlar om att titta på hur man äter, om man äter mellan målen eller inte, säger dietisten Helena Järnåsen.

Trots att dieterna avlöser varandra blir svenskar allt fetare. Bara i Östergötland opereras 400 personer för fetma varje år.

– I många dieter tittar man på vad man äter och hur man ska lägga upp det på matnivå. Här pratar man i stort sett bara beteende, säger dietisten Helena Järnåsen på Tanneforsens vårdcentral.

– När jag träffar en peratient enskilt så pratar vi väldigt mycket om hur deras dag ser ut. Ofta säger de att de äter ingenting men efter ett tag inser de att stoppar väldigt mycket i munnen mellan målen, säger Helena Järnåsen.

10 veckor kan räcka.

Kognitiv beteendeterapi som dietmetod innebär att man öppnar ögonen för sitt eget beteende. På vårdcentralen i Tanneforsen arbetar grupperna tätt tillsammans under tio veckor. Genom diskussioner och olika hemuppgifter gäller det att upptäcka och ändra sina ätbeteenden.

– Kan du ändra ditt tänk istället för att så fort vi blir ledsna, arga eller glada dämpa den känslan med mat, säger Helena Järnåsen.

Och enligt Helena Järnåsen kan man märka en förändring i patienternas beteende redan efter någon vecka. Och även långtidseffekterna efter tio veckor har varit positiva.

– De har en helt annat struktur på hur de lägger upp all planering med maten. Många kan åka iväg på semester och njuta av god mat men med förnuft. Det är jättekul att märka att de gör det så bra, säger Helena Järnåsen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.