Syftet med försöket har varit att studera de effekter som kan uppkomma när en kommunal skola ges ökade frihetsgrader. Skolorna har stor frihet att organisera och utveckla sin egen verksamhet.

De kommunala friskolorna har kunnat arbeta i mera decentraliserade former, med en egen verksamhetsstyrelse och med ett eget tydligt ekonomiskt ansvar.

För rektorerna har den ökade frihetsgraden varit mycket positiv. Arbetstillfredsställelsen har ökat, rektorerna känner motivation och deras möjligheter att styra och leda har utökats. I verksamhetsstyrelserna finns representanter för föräldrar, personal, näringsliv, elever.

– Rektorerna är också mycket nöjda med att de fått mer tid till pedagogiskt ledarskap, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (m). Studien visar att rektorerna upplever att de fått en större koppling mellan ansvar och befogenheter.

Enligt studien finns ingen större skillnad mot tidigare när det gäller elevers och pedagogers sätt att arbeta.

Studien visar också att verksamhetsstyrelsernas roll och funktion behöver utvecklas och tydliggöras, säger Catharina Rosencrantz (m).

Mycket av styrelsens arbete har varit verksamhetsorienterat. I stället borde det få fokus på utvecklingsfrågor. Det är nämndens ansvar att tydliggöra uppdraget. Det kommer att diskuteras, liksom eventuellt ökad frihetsgrad i framtiden.

– Hur skolorna ska organiseras under tid måste vi också fundera på. Just nu ligger de under barn- och ungdomschefen, vilket passar bra. Det kan dock förändras i framtiden.

Fem skolor ingick i försöket, Internationella skolan Atlas, Folkungaskolans grundskola respektive gymnasium, Nygårdsskolan , Rosendalsskolan, Skeda/Slaka skola och Skäggetorpsskolan. Försöket pågick perioden 1 januari 2006 – 31 december 2007.