– Vi vill dela med oss av metodiken så att inte andra behöver uppfinna hjulet på nytt, säger Andreas Tillmar, rättsgenetiker på Rättsmedicinalverket i Linköping.

Han var med och tog fram metodiken som blev en av pusselbitarna till lösningen på dubbelmordet.

En ytterligare anledning till att de delar med sig av metoden är att de ska kunna få en objektiv granskning av hur de arbetat.

– Det kan ju vara så att vi inte valt den bästa vägen. Även om det bevisligen fungerade så finns det kanske resurser att spara in, säger Andreas Tillmar.

Myndighet sätter stopp

Polisen i Linköping använde sig av metoden med DNA-släktforskning som ett pilotprojekt i försöken att hitta den som 2004 utförde dubbelmordet. Det resulterade i att mördaren kunde gripas och erkände direkt.

Men i ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY (före detta datainspektionen), sägs nu att metoden innebär att personuppgifter behandlas i strid med brottsdatalagen. ”IMY råder därför Polismyndigheten att inte gå vidare med den tilltänkta behandlingen.”

Polisen avvaktar

‒ Vi har emottagit IMYs yttrande och analyserar detta. I nuläget är det svårt att uttala sig om vilka konsekvenser detta kan få men naturligtvis är det ett bakslag för arbetet med att identifiera okända förövare inom vissa väldigt allvarliga brottstyper , säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid NFC i ett pressmedelande från polisen.