Magnetism ska göra alkoholister nyktra

Uppdaterad
Publicerad

För första gången ska alkoholister behandlas med magnetisk stimulering av hjärnan. Studien leds av en professor som rekryterats till Linköpings universitet från USA.

– Vi vet att den ”vanliga” behandlingen vid alkoholberoende, en kombination av avgiftning och samtalsterapi, i bästa fall har en rätt begränsad effekt. Ändå används den väldigt mycket, säger Markus Heilig, tidigare klinisk forskningschef vid alkoholforskningsinstitutet NIAAA i Washington, i ett uttalande.

Riktar in sig på insula

Metoden i studien som professor Heilig nu sätter upp använder en hittills oprövad metod. Forskarna kommer att rikta in sig på insula, en hjärnlob som ligger fem centimeter under skallbenet.

Insula styr bland annat empati och affektreglering. Den tar även upp signaler från kroppens inre organ (”magkänslan”) och är aktiv hos dem som har ett sug efter droger.

– Personer som fått en stroke i insula kan förlora röksuget från en dag till nästa, säger Markus Heilig.

Når djupt ner i hjärnan

Genom att skicka en svag elektrisk ström genom nervcellerna ska forskarna se om man kan kan påverka alkoholbegäret hos patienter. Metoden kallas TMS (transkraniell magnetisk stimulering) och har nyligen uppgraderats för att kunna nå djupt ner i hjärnan.

– Vi blir först i världen att använda TMS på alkoholberoende. I USA har man visat bra effekt på nikotinberoende och depression. Vi vet att säkerheten är god och att inga biverkningar har rapporterats, säger Markus Heilig.

Behandling eller placebo

80 personer från beroendekliniken vid Universitetssjukhuset kommer under tre veckor få antingen TMS-behandling eller placebo. Därefter följs de upp under tre månader med intervjuer och och olika provtagningar.

Studien ingår i ett större EU-projekt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer