Sjöfartsverket har tidigare gjort en inventering av vrak på svenskt vatten och pekat ut 31 vrak som kan anses utgöra en miljöfara, på grund av den last och bränsle som fanns ombord när fartygen förliste.
Nu under våren påbörjas nästa del av kartläggningen. Det handlar om att försöka identifiera och bedöma eventuella miljöeffekter i vrakens omgivning och att därefter lämna förslag på vidare åtgärder.
”Får inte ligga för djupt”
– Först och främst ska vi göra ett urval av en handfull lämpliga vrak som är lämpliga att undersöka vidare. Urvalet baseras bland annat på arkivdata om fartygens kvarvarande bunkerolja och last, men även på faktorer som tillgänglighet. Vraken vi ska undersöka närmare får inte ligga för djupt och inte för långt ut till havs, säger Ulf Olsson, sjömätningschef på Sjöfartsverket och ansvarig för utredningen.
Provtagning och analys
De utvalda vraken ska därpå lokaliseras mer exakt, identifieras och sjömätas. Genom att ta prover från bottensedimentet och i vattnet runt vraken samt titta närmare på skrovens korrosionsstatus ska eventuell pågående eller framtida miljöbelastning avslöjas.
Nu under april och maj räknar Sjöfartsverket med att kunna placera ut mätutrustning vid de aktuella vraken. Under augusti och september planeras sedan provtagning på sediment och därefter väntar analyser av det insamlade materialet.
Ligger efter
Uppdraget att genomföra kartläggningen har Sjöfartsverket fått av regeringen. Även Chalmers, Kustbevakningen, Havs- och vattenmyndigheten, FOI och Riksantikvarieämbetet kommer att medverka i utredningen.
Enligt Ulf Olsson ligger Sverige efter grannländerna på det här området.
– Norge, Danmark och Tyskland har hunnit sanera några vrak inom sina respektive havsområden. I Sverige har vi ännu inte haft något stort utsläpp från vrak. Däremot sker det diffusa utsläpp av bunkerolja från vrak, bland annat från Skytteren på västkusten, säger han.
Skytteren granskas
Skytteren, som vilar på botten utanför Lysekil sedan 1942, kommer sannolikt att bli ett av de vrak som granskas närmare.
I Riksantikvarieämbetets fornlämningsdatabas finns närmare 20.000 registreringar om fartygsvrak och förlisningar.
De allra flesta vraken uppges dock inte utgöra något hot mot miljön eftersom de förliste i tider när det varken fanns förbränningsmotorer, bränsle eller miljöfarlig last ombord.