Alla talar om en kris. Varje vecka slutar fem mjölkbönder i landet. Det finns ingen lönsamhet längre.
– Det kostar mer att ta fram ett kilo mjölk än vad man får betalt, säger mjölkproducenten Kristian Gustafsson.
Kristian Gustafsson tog över föräldragården i Grötlingbo år 2010 och förstod snabbt att han var tvungen att satsa för att kunna klara sig. Han byggde nytt stall där 120 kor finns idag.
Men det räcker inte. Han kommer nu, mitt i det som kallas den värsta mjölkkrisen i Sveriges historia, att utöka till 220 kor.
– Hade jag fått välja själv så hade jag kört på något år till och fått allt att stabilisera sig lite. Men det enda jag kan påverka själv är mina kostnader. Då gäller det att slå ut dem på så mycket mjölk som möjligt, säger han.
Priset har sjunkit med 25 procent
Kristian är en av cirka 200 mjölkbönder som finns kvar på Gotland. Här liksom i resten av landet har antalet kollegor minskat kraftigt de senaste tio åren. I Östergötland har fanns det 520 mjölkföretag år 2004 . I december 2014 fanns det 279.
Samma siffror för Gotland är 379 företag år 2004, och 203 i december 2014. Ökad konkurrens från utlandet och ett globalt överskott på mjölk har tvingat mejerijätten Arla att sänka mjölkpriset till bönderna.
Sedan förra sommaren har mjölkpriset sjunkit med 25 procent.
– De som har problem är riktigt många och det kommer att bli en del som inte kan avveckla sitt företag på ett organiserat sätt, säger Stefan Nypelius på LRF Konsult som inte utesluter rena konkurser även om det är ovanligt i branschen.
”Svårt med likviditeten”
Vid Österlings i Stånga driver Lars Hagman sin mjölkgård som också han tog över efter sina föräldrar. Precis som Kristian i Grötlingbo har han 120 kor och har insett att om han inte gör någonting så kommer det inte att gå så länge till.
– Vi börjar få lite svårt med likviditeten som läget är nu, säger han.
Lars har dock valt en annan väg än sin kollega. Han har tillsammans med lokala investerare bestämt sig för att starta ett gårdsmejeri som ska leverera färskmjölk till butikerna på ön. På så sätt räknar man med att tjäna mer på mjölken.
– Tankarna har gått fram och tillbaka på olika lösningar. Men jag har landat i att försöka att förädla min egen mjölk, säger han.
– I våra kalkyler så ser vi att vi kan gården kan få bättre betalt för mjölken på det här sättet, säger Stig Göransson som kommer att investera i det nya mejeriet.
Gårdsmejeriet kommer att använda hälften av mjölken, andra hälften kommer man även i fortsättningen att sälja till Arla som kommer att fungera som en säkerhetsbuffert för den mjölk som man inte kan sälja själva.
– Säljer vi bara 30 procent av vår mjölk så tar ju Arla emot resten precis som vanligt, säger Stig Göransson.
Tar strid för överlevnad
Både i Stånga och Grötlingbo väljer man att ta strid för sin överlevnad. För någon direkt ljusning i form av ökade mjölkpriser ser man inte. Det är istället de svenska böndernas högre kostnader som måste minskas.
– Jag är helt övertygad om att de merkostnader som staten ger oss, de måste staten också kompensera, säger Kristian Gustafsson.
Även om inget är säkert så verkar det som att Lars och Kristian kommer att kunna fortsätta med sin mjölkproduktion. Det som dock tycks säkrare är att de bli allt ensammare.
– De som inte står med investeringar som vi har gjort, och därför har valmöjligheten att lägga av, de tar nog steget nu, säger Lars Hagman.
– För tre år sedan då var vi tre mjölkbönder i den här socknen. Nu är det en kvar. Det är ungefär så det ser ut över hela Gotland – nu finns det socknar som inte har en enda mjölkbonde, säger Kristian Gustafsson.