Mordet i Godegård – Mördaren kan bli fri efter bevisprovokation

Uppdaterad
Publicerad

Polisen gjorde fel när man fångade en mördare genom att lura honom med så kallad bevisprovokation. Den hårda kritiken kommer nu från riksåklagaren när högsta domstolen idag inledde sina förhandlingar.

Mordärendet från Godegård år 2005, där Maud Johansson bragdes om livet har nu fått prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Den 53 -åriga mannen som först dömdes till tio år för mord, fick senare sitt straff sänkt med tre år av Hovrätten.

Då ansåg man att polisen hade använts sig av otillåtna provokationer för bevisföringen.

Mannen ska ha blivit kontaktat av en hemliga poliser som uppgavs sig vara kriminella ryssar, som hade intressen av att få reda på var Maud Johansson hade tagit vägen.

Mannen som var vid tillfället kraftigt narkotikapåverkad kände sig hotad och erkände mordet på kvinnan efter en kort stund.

Provokationerna stred mot Europakonventionen när det gällde att få en rättvisvis rättegång anser mannens advokat Anders Berglund.

Och Riksåklagaren har lämnat in ett yttrande till Högsta domstolen

om att bevisprovokation inte får innehålla tvång och hot.

Och att liknande provokationer inte får förekomma igen.

Idag inleddes alltså rättegången mot den 53-årige mannen.

Där högsta domstolen kommer ta ställning till om mannen har fått en rättvis rättegång eller inte.

Om fallet inte är så, så kan 53-åringen få straffeftergift – vilket skulle kunna innebära att han blir helt fri från straff.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.