Afrah Abdulla, doktor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet, har under två år studerat tolv arabisktalande nyanlända och hur de uppfattar etableringsinsatserna. Hon har också tittat på deras lärande och hur de tolkat sina nya erfarenheter i sin nya avhandling.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället, säger Afrah Abdulla.

En ”god medborgare” jobbar

Avhandlingen visar att etablering handlar om att skapa ”goda medborgare” som är självständiga, sekulariserade, jämlika, ärliga, laglydiga och bra föräldrar. Det ”svenska” ställs då mot det som beskrivs som ”arabiska tankesätt”.

En ”god medborgare” är också en medborgare som jobbar. De nyanlända i studien håller med, men tycker att Arbetsförmedlingen (AF) gör det svårt att få ett arbete. De anser att AF försummar deras kompetens, behov och önskemål. Det ser det som en förlust för sig själva och det svenska samhället.

Svårt med barnuppfostran

De svenska värderingarna kring barnuppfostran är något som de nyanlända tycker är svårt. Några av dem i studien vill ha exempel på hur man uppfostrar sina barn ”rätt”, om det de gör anses vara fel.

– Barnen, som ofta är anledningen till att man flytt, är en stor oroskälla för föräldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de här intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istället för att bara utgå från individen, också ta ett helhetsgrepp kring familjen, säger Afrah Abdulla.