Den främsta orsaken till att kommunerna misslyckas är att sorteringsmöjligheterna är för dåliga.

Varje människa lämnar omkring ett halvt ton sopor efter sig varje år. Av den sopmängden är 100 kilo matavfall. Matavfall som mycket väl kunde återvinnas och bli kompost eller biogas som bränsle till fordon.

Trots det är det bara drygt hälften av landets kommuner som idag sorterar ut matavfallet för återvinning.

I Linköping gör man nu en storsatsning och bygger en sorteringsanläggning för 60 miljoner kronor på Gärstadverket.

Ambitionen är att överträffa målet om att 35 procent av matavfall ska återvinnas. Dessutom ska det bli enklare för fastigetsägare och boende att sortera sina sopor.

Bakom konceptet till anläggningen finns mjölbyföretaget Optibag.

Metoden är att avfallet kastas i olikfärgade påsar som kan läggas i en enda sopbehållare. Påsar som sen sorteras genom optisk avläsning.

Konceptet har dock fått kritik. Optibag har levererat sorteringsanläggningar till Norge och där har man stött på problem, det menar Lisa Dahlén expert på miljöteknik och lektor vid Luleå tekniska universitet

– Personalen som skötte det var väldigt missnöjda med det matavfallmaterial som kom från optibaginsamligen för det följde med så mycket platspåsrester säger hon till SVT.

I Eskilstuna investerades förra året drygt 30 miljoner kronor i en anläggning med Optibags metod. Här drabbas man inte av dom problem som man har i Norge eftersom avfallet i likhet med Linköping blir till biogas. Så i Eskilstuna är man nöjda så här långt.

-Det har gått bra tycker vi. Invånarna är väldigt duktiga. Och det vi ser är att vi minskat andelen brännbart med cirka 15 procent än så länge på de här hushållen som samlar in, det säger Mikael Johansson projektledare Eskilstuna till SVT.

I Norrköping kommer man ännu inte upp i målet om att 35 procent av matavfalllet ska återvinnas. Där används sedan 1998 systemet med sortering i flera olika behållare. Nu ska en kampanj i kommunen uppmuntra till sortering för att siffrorna ska bli bättre.