Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Påskuppropet – Kyrkan till attack mot regeringen

Nu på måndag, annandag påsk, är det dags för påskuppropet, med ett femtiotal manifestationer runt om i landet. Den här gången handlar det om de 42.000 människor som utförsäkrats sedan de nya, hårdare sjukförsäkringsreglerna började gälla 2008.

Påskuppropet drog igång för sex år sedan av Sveriges kristna råd och då var det de asylsökandes situation som stod i fokus.

Runt om i landet planeras det just nu för manifestationer mot de nya sjukförsäkringsreglerna. I Norrköping är det Lotta Larsson, själv utförsäkrad, som har tagit initiativet. Den senaste tiden har hon jobbat intensivt med förberedelserna.

– I och med att jag är utförsäkrad så har jag ju inte så mycket ork att spela med. Det har mest varit att äta och sova och hålla på med uppropet, säger hon.

Hon har varit inne i sjukförsäkringssystemet sedan hon var 19 år. Då gick hon in i väggen. I dag är hon 38 och har genom åren slussats runt mellan försäkringskassan, psykiatrin och socialförvaltningen.

Påskuppropet startade som en politiskt och religiöst obunden grupp på Facebook. Namnet har lånats från den manifestation som Sveriges kristna råd genomförde 2005. Då var det de asylsökandes situation som stod i fokus. Nu är det de utförsäkrade. Parallellt med uppropet på nätet har kyrkans diakoner engagerat sig i frågan. Många vittnar om att allt fler söker sig till kyrkan för att få hjälp.

– När man kommer till oss är man ofta desperat. Man kanske har lånat av sina gamla föräldrar eller av sina barn. Man har sålt det man har och man har försökt att få fram pengar på olika sätt och hoppas att det ska lösa sig, säger Lena Sjöberg, diakon i S:t Olofs församling i Norrköping.

Men för många har det inte gjort det. En som tidigt slog larm var diakon Marie Larsson i Visby.

– Jag känner mig maktlös för vi har inte de resurser som skulle behövas för att göra livet drägligt för människor, sade hon till Sveriges television i februari.

Hon hade då sett hur allt fler kom till kyrkan för att få ekonomiskt stöd till det mest grundläggande, som mat och hyra, och i hälften av fallen kunde man koppla det direkt till de nya, hårdare reglerna i sjukförsäkringssystemet.

Marie Larsson uppmanade då Svenska kyrkans alla biskopar att ta ställning. Det har resulterat i öppet brev till regeringen med krav på förändringar i systemet.

Under våren har också delar av läkarkåren gått ut och kritiserat sjukförsäkringsreformen. Och många utförsäkrade har själva börjat höja sina röster. Debatten är infekterad.

Finn Bengtsson (M) är ledamot i socialförsäkringsutskottet och har ofta fått försvara systemet. Han tar diakonernas larm tar på största allvar och säger sig föra fruktbara samtal med kyrkans representanter. Samtidigt oroas han över det höga tonläge som debatten förs i.

– Det finns en farhåga att det smyger sig in människor i påskuppropet som har andra syften än enbart de goda religiösa, säger han.

Den kraftiga opinionen har fått visst gehör. Den 11 april medgav regeringen svagheter i den nya reformen. Enskilda personer hade kommit i kläm och man föreslog därför vissa förändringar. Det ska t ex finnas ett större utrymme för individuella bedömningar och rehabiliteringsinsatser ska kunna göras tidigare.

Men det här, menar kritikerna, är bara en skenmanöver. Förändringarna är så marginella att de bara skulle hjälpa ett fåtal. Så påskuppropet är inte avblåst.

– Vem som helst kan bli utförsäkrad. Vem som helst kan hamna i den här sörjan och tappa sin sjukpenningsgrundande inkomst, även om de sitter på grön kvist just nu, säger utförsäkrade Lotta Larsson.

Jenny Widell
jenny.widell@svt.se
Carl Bruno Tersmeden
cb.tersmeden@svt.se

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer