Han har studerat effekterna på nästan 500 mottagande skolor åren 2001-2016, och utifrån det materialet ser han risker när nu Linköping väljer att lägga ner högstadiet på Skäggetorpsskolan.

– Det värsta som kan hända är att eleverna från Skäggetorp över tid samlas på närmsta skola och så får man en ny segregerad skola med samma egenskaper som den som lades ned, säger Jonas Larsson Taghizadeh, ursprungligen från Norrköping, men forskar idag på Uppsala Universitet.

Varför blir det så över tid?

– Jag kan bara spekulera där. Men det finns ju det som kallas white flight i segregerade områden, att när andelen personer med svensk bakgrund blir för låg tenderar de att lämna området och förstärker därmed segregationen. Man kan tänka sig samma sak kring skolor.

Hör mer i klippet ovan vad Linköping kan göra för att motverka effekten.

Skäggetorp ett undantag – kan få bättre studieresultat

Han hittade ingen positiv effekter på skolresultaten men inte heller negativa av 100 skolnedläggningar mellan åren 2000 – 2012 som han undersökt. Oftast handlar det inte om nerlagda byskolor, utan i hans material är skolor med elever som har utländsk bakgrund överrepresenterade.

Ändå vågar han inte dra slutsatsen att samma resultat kommer att gälla för Skäggetorpsskolan. Det beror på att resultaten (gymnasiebehörigheten) där tillhör de absolut lägsta i landet.

– Det går inte att generalisera mitt nollresultat. Men utifrån internationell forskning så är det just i den typen av skolor med väldigt låga resultat där man kan förvänta sig positiva effekter på studieresultaten pga skolnedläggningar, säger Jonas Larsson Taghizadeh.