I ett brev till ledningen uttryckte forskare oro över att införandet av ett AI-verktyg skett utan förvarning. De menade också att informationen till personalen saknat kritiska resonemang kring vilka konsekvenser användningen av AI kan få för verksamheten.

– Hela implementeringen saknar förankring och behovsanalys, sa Andreas Fejes, professor till SVT Nyheter Öst.

Mer om forskar-uppropet finns här.

Universitetsledningen: ”Lite förvånad”

Universitetsledningen menar att frågan har lyfts med cheferna i organisationen och att det finns en samsyn att de ska erbjuda alla sina medarbetare tillgång till AI-verktyg.

Hur ser du på kritiken?

– Lite förvånad över kritiken för att alla medarbetare ska ha fått ett mejl innan. Vi hade det som nyhet i vårt intranät. Men vi kanske borde kunnat informera bättre och tydligare.

Hur tänker du kring hur man som forskare ska använda AI i sitt arbete?

– Det är en fråga som forskare i alla ämnen på alla universitet runt om världen funderar på. Det finns inte ett svar. Men här på LiU har vi forskning i AI-utveckling och hur den används.

Diskussionen har mognat

Att integrera användning av generativ AI i arbetet är relativt nytt, men trots det har det skett en utveckling, menar prorektor.

– Vi har jobbat med att AI-säkra våra utbildningar. Det handlar både om att minimera fusk, men också att anpassa kunskapsinnehållet så det passar framtida arbetsliv.

Vad finns det för för- och nackdelar med användning av AI?

– Fördelarna ser olika ut beroende på var man befinner sig nånstans. Olika fält har olika behov. Nackdelarna är om man använder AI på ett okritiskt sätt, eller överoptimistiskt sätt. När man tänker att AI ska ta bort ansvaret för arbetet man bedriver.

Hör universitets prorektor svara på kritiken i klippet ovan.