Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mozan Ahmed, Nayf Aeob och Sadisa Abdi är tre av ungdomsledarna från Skäggetorp i Linköping som ska besöka riksdagen. Hör deras förslag i videon. Foto: SVT

Skäggetorpsungdomar pratar i riksdagen: ”Skolsystemet behöver förändras”

Publicerad

17-åriga Mozan Ahmed har ett förslag till politikerna i riksdagen. Hon vill göra det lättare för tonåringar som nyligen kommit till Sverige att klara gymnasiet. Snart åker hon och ett gäng ungdomsledare från Skäggetorp i Linköping till riksdagen för att berätta om sina idéer.

– Jag kommer från Sudan och flyttade till Sverige för 1,5 år sedan, säger Mozan.

Hon är en av ungdomsledarna som har gått en ledarutbildning och nu ska ordna aktiviteter för barn i Skäggetorp i Linköping.

De vill förändra skolsystemet

Men just idag har de träffats i en lägenhet, som ideella föreningen ”Världens mammor” hyr, för att förbereda sig inför sitt riksdagsbesök.

– Mitt förslag är att de som kommer till Sverige och är 15-17 år inte ska behöva gå språkintroduktion i 3-4 år innan de kan börja på gymnasiet. Man kan lära sig språket snabbare, det ska inte behöva ta så lång tid, säger Mozan som själv läser på gymnasieprogrammet Språkintroduktion.

De andra ungdomarna håller med. De tycker inte att det svenska skolsystemet passar de ungdomar som kommer till Sverige som tonåringar – och att det därför tar onödigt lång tid innan man blir klar med sin utbildning.

Hoppas riksdagsledamöterna ska lyssna

Om bara någon vecka ska de åka upp till riksdagshuset i Stockholm och prata inför politikerna.

– Om jag ger dem mitt förslag så kan de fundera på mina idéer och kanske komma med ett förslag, säger Mozan.

I videon får du träffa de sex ungdomsledarna som har fått jobb via projektet ”Världens ungdomar”.

Totalt har ett 20-tal ungdomar mellan 13 och 24 år deltagit i ledarutbildningen via den ideella föreningen Världens mammor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.