Stormen Gudrun förändrade elnätet för alltid

Publicerad

Natten mellan 8 och 9 januari 2005 slog stormen Gudrun till med våldsam kraft mot landet. Enligt Skogsstyrelsen fälldes 75 miljoner kubikmeter skog. Som mest var 730 000 elabonnenter utan ström och nio människor miste livet. Södra Östergötland var ett av de områden som drabbades hårt när träden knäcktes och föll som tändstickor i orkanbyarna.

Gudrun skadade 30 000 kilometer av ledningsnätet samt tvingade energi- och elbolagen att tänka om. Arbetet med att säkra elledningarna hade redan inletts, men den här stormen fick alla inblandade att öka takten.

– Mellan 2004 och 2018 tillkom nära 7 000 mil jordkabel i högspänningsnätet. Det nät som drabbas mest vid storm. I det här ingår också mycket nybyggnation, säger Matz Tapper, ansvarig för elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen.

Södra Östergötland

Södra Östergötland tillhörde de områden där Gudrun slog hårt mot skogen och elförsörjningen. Eon är det företag som äger elnätet där. Mats Andersson, enhetschef för lokalnätsdistribution på företaget, arbetade när stormen drog över Sverige.

– Det var en surrealistisk händelse. Där någonting inträffade som man inte kunde föreställa sig.

Hör mer om känslorna och hur Eon arbetat med vädersäkringen av elnätet i videon ovan.

260 000 av företagets kunder i landet drabbades och Gudrun tros ha kostat Eon cirka 1,2 miljarder kronor.

Lagändringar

Stormen ledde till att det blev olagligt med strömavbrott som varar mer än 24 timmar. Branschen insåg dessutom vikten av ett bättre samarbete.

Matz Tapper, ansvarig för elnätsteknik och säkerhet, Energiföretagen Foto: Energiföretagen

– Nu sammankallas elsamverkansledningen som stämmer av läget. De ser om det behövs tillföras resurser, till exempel personal, i det drabbade området, berättar Matz Tapper.

Branschen jobbar även över gränser numera. När stormen Alfrida drabbade Åland åkte svenskar över för att hjälpa till med arbetet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.