Mohammed Alrouba och hans farmor, 79-åriga Somaya, håller som bäst på att göra sig hemmastadda i Norrköping.

Hon tillbringade sina första två år i Sverige i Dalarna. Men när hon fick uppehållstillstånd beslutade Migrationsverket att hon skulle flytta till Norrköping. Där bor hon sedan en dryg månad tillbaka tillsammans med sitt 28-åriga barnbarn.

– Jag gör frukost åt henne på morgnarna. Sedan diskar jag och städar lägenheten och går och handlar det hon behöver, säger Mohammed.

– Mohammed är bra. Han hjälper mig med olika saker. Han går ut med mig och kör runt med mig i rullstolen. Han är min älskling, förklarar Somaya.

Tillfälliga bostäder på många håll

De bor i ett av Norrköpings modulhusområden. Det är ett av två helt nya bostadsområden som kommunen har gjort i ordning för att kunna leva upp till regeringens krav. 

Enligt en ny lag från i våras måste alla kommuner ta emot ett visst antal flyktingar. Lagen kom till för att skapa en jämnare fördelning mellan kommunerna.

Men under hösten har politiker i flera kommuner börjat protestera och kräva undantag från lagen.

Kommuner vill ta emot färre

Tonläget mellan kommunerna har också blivit allt mer högljutt när det gäller vem som har den tuffaste situationen, vem som tar emot flest flyktingar. 

– Den dramatik som vi har här i Norrköping, den har man ju knappt märkt av i andra kommuner, menar Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

Han tycker inte att Norrköping ska behöva ta emot några anvisade flyktingar alls nästa år. Det kommer så många till kommunen ändå, som bosätter sig på egen hand, enligt EBO-lagen. 

Linköping däremot, behöver ta ett betydligt större ansvar. Fördelningen är inte rättvis, anser Stjernkvist.

Hans partikamrat i Linköping, det socialdemokratiska kommunalrådet Elias Aguirre, håller inte med.

– Jag ser ju att Linköping tar ett stort ansvar. Vi tar emot hälften av alla anvisade flyktingar till länet. Vi jobbar hårt och mer klarar vi inte av, säger han.

Östgötakommuner oense

Nyligen gick Moderaterna i Linköping hårt fram och deklarerade att kommunen måste säga nej till fler anvisade flyktingar.

– Kommunen kommer inte att klara sitt åtagande utan att vi gör våld på Linköping, och på möjligheterna för vanliga Linköpingsbor att få en bostad, sade kommunalrådet Christian Gustavsson (M).

Det här provocerar Lars Stjernkvist.

– Jag är en ganska lugn person i vanliga fall, men det här gör mig förbannad. Man ställer grupper mot varandra. Det skulle vi inte behöva göra om alla tog sin del av ansvaret, säger han.

Oklart om nästa år

Hur flyktingsituationen kommer att se ut nästa år är ännu inte klart och på Migrationverket räknas det just nu för fullt på hur många personer som varje kommun ska ta emot.

Under tiden fortsätter Somaya och Mohammed att försöka starta sitt nya liv, i ett nytt land, i en ny kommun.

– Det är min dröm att få bo här i Norrköping. Det är jättefint här. Jag gillar lägenheten, men den är ju bara tillfällig, säger Mohammed.

Somaya drömmer om en riktig spis och stort kylskåp med frys.

– Och så skulle jag vilja ha fina, egna möbler, säger hon.