Totalförsvaret innefattar både det militära försvaret och det civila. I en händelse av kris så ska båda delarna kunna fungera som en enhet. Vissa företag från näringslivet kan bli så kallade krigsföretag, som innebär att de måste kunna fungera i krig.

– Ja, så kan det nog bli att vi kommer tillbaka till det som förr hette krigsviktiga företag, eller k-företag. Man kan behöva göra avtal om lagerhållning eller leverans av vissa tjänster, säger Peter Molin, länsråd hos Länsstyrelsen på Gotland, som är den civila myndighet som ansvarar för totalförsvaret på Gotland.

”Regering och riksdag vågar inte sätta ner foten”

Från näringslivet efterlyser man dock tydligare riktlinjer till företagen från staten.

– Vår regering och riksdag vågar inte sätta ner foten och våga säga vad det är man vill beställa. Och innan man vet vad man beställer så går det ju inte att prata med företagen, säger Olof Erixon, jurist hos Svenskt Näringsliv, som talade under konferensen.

– Hur många dygns livsmedel ska finnas på Gotland? Ska vi ha reservkraft till pumparna på bensinmackarna? Ja eller nej? Man måste ju målsätta vad som krävs innan du börjar planera, prata, beställa och avtala, fortsätter han.

”Vi har inte kommit så långt”

Nils Svartz, överdirektör hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kan förstå kritiken från näringslivet.

– Det är i vissa delar en berättigad kritik, vi har inte kommit riktigt så långt. Det återstår en del att göra. Vi har en gammal lagstiftning som vi inte riktigt vet hur bra den fungerar när det gäller k-företag och sådana saker nu när näringslivet ser annorlunda ut. Vi är globaliserade och det är ett ”just-in-time”-samhälle, säger Nils Svartz.