Öst

Det var i oktober 2004 som en 8-årig pojke och 56-årig kvinna höggs ihjäl i ett bostadsområde i centrala Linköping. Gärningsmannen undkom men lämnade efter sig flera dna-spår. Foto: TT

Utredare: Ja till släktforskning vid grova brott

Uppdaterad
Publicerad

Polisen bör få använda släktforskningsdatabaser för att lösa grova brott, föreslår en utredare. Ett annat förslag är att det ska bli lättare att registrera bland annat dna och fingeravtryck.

Ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas 2020 genom att polisen skickade dna som lämnats kvar på mordvapnet till en kommersiell databas för släktforskning i USA.

Men den metoden stred mot lagen, enligt ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten.

Dubbelmordet i Linköping

I biometriutredningen, som tillsattes av den förra regeringen 2021, föreslås att förfarandet ska bli tillåtet i framtiden.

”Jag föreslår att dna-baserad släktforskning ska kunna användas vid förundersökning om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn”, skriver den särskilde utredaren Eric Leijonram på Dagens Nyheters debattsida.

Utredningen föreslår även att biometriska underlag ska få tas under en förundersökning om det ingår fängelse i straffskalan för det misstänkta brottet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dubbelmordet i Linköping

Mer i ämnet