All sanering efter utbrottet 2016 är klar och det är inte farligt för människor att vistas i området. Men nötkreatur och får som betar i området ska vaccineras mot mjältbrand.
– Idisslare är betydligt känsligare för mjältbrand än människor och genom att beta blir de mycket mer exponerade. Därför behöver idisslare som betar i området skyddas genom vaccination för att skydda djuren och hindra att nya dödsfall inträffar, säger Maria Lundh vid Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Hästar och getter vaccineras på frivillig väg.
Fakta om Mjältbrand
Mjältbrand
Mjältbrand orsakas av en sporbildande bakterie, Bacillus anthracis. Sporerna är mycket motståndskraftiga och kan överleva i jord över 50 år. Alla däggdjur är känsliga för infektionen. Av våra husdjur drabbas oftast nötkreatur, får, hästar och getter i nämnd ordning. Grisar, hundar och katter är mindre känsliga.
Människor kan också bli infekterade och det finns tre olika former av infektionen:
- Hudform
- Lungform
- Tarmform
Hudformen är vanligast och lungformen är allvarligast.
Sjukdomen förekommer över hela världen men antalet utbrott varierar med bland annat klimat. Inkubationstiden är 3–5 dagar. Mjältbrand förekommer sporadiskt i Sverige.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har gjort en geografisk kartläggning av gårdar som spärrades på grund av mjältbrand under åren 1916-1961.
Smittspridning Mjältbrand
Djuren blir vanligen smittade genom att de äter jord eller jordinblandning i foder med mjältbrandssporer. Djuren kan också bli smittade av att äta kött från mjältbrandskadaver eller om de andas in damm med mjältbrandssporer.
Typiska symtom
Nötkreatur
- Plötsliga enstaka dödsfall hos nötkreatur utan att man sett tecken på sjukdom. Efter döden kan man se mörkt, icke koagulerat blod rinna ur kroppsöppningarna. Likstelhet inträffar inte.
- Vid långsammare sjukdomsförlopp kan djuren få hög feber, är mycket slöa och ofta har de diarré, blodiga flytningar från nosen, blodblandad mjölk och lokala svullnader på kroppen. Djuren kan få missfall. Även vid denna form är dödligheten hög.
Hästar
- Hög feber, diarré och koliksymtom. Sjukdomen leder till döden. Vid långsammare förlopp kan djuren leva upp till en vecka.
Grisar
- Ovanligt att de insjuknar hastigt. Grisar får oftast förändringar i svalget, vilket leder till att de får svårt att svälja och, i grava fall, svårt att andas.
Hundar och katter
- Är relativt resistenta mot infektionen och kan tillfriskna. Hundar kan få svullnader runt mun och hals.
Anmälningsplikt
Mjältbrand lyder under Epizootilagen vilket innebär att djurägare och veterinär måste rapportera misstanke om mjältbrand i besättningen.
Vad gör jag om jag misstänker mjältbrand?
- Ring veterinären.
- Isolera djuret om det fortfarande lever.
- Täck över kroppen om djuret är dött.
- Öppna absolut inte kadavret eller orsaka blödningar.
- Var försiktig vid all hantering av kroppen. Använd till exempel handskar, skyddsmask och skyddskläder.
Källa: Jordbruksverket