Riksväg 35 vid Åtvidaberg är en av landets mest olycksdrabbade vägar när det gäller viltolyckor. En lösning för att minska olycksstatistiken kan vara värmekameror som känner av och varnar om det finns till exempel rådjur eller älg i närheten av vägen.
Viltsluss
Kamerorna sätts upp vid en viltsluss eller annan typ av öppning i viltstängslet. Mattias Olsson, forskare och uppdragstagare åt Trafikverket, förklarar:
– Stängslet leder djuret fram till öppningen. Där finns det detektorer som känner av när djuret kommer och varnar då trafikanten att nu står det ett djur vid vägbanan eller på vägen. Och då gäller det ju som trafikant att reagera på detta också, annars funkar det inte.
Viltstängsel dyr lösning
Östergötland och Värmland är pilotlän i det projekt som Trafikverket driver för att hitta olika sätt att minska viltolyckorna. Viltstängsel är en effektiv metod, men har samtidigt sina begränsningar och är dessutom en dyr åtgärd.
– Man kan inte sätta stängsel längs alltför långa sträckor. Till slut så tröttnar djuren, de hoppar över eller bryter igenom. Och någonstans tar ju stängslet slut, vilket gör att vi får ansamlingar av viltolyckor precis på de ställena istället.
Det går alltså inte att stängsla in hela väg- och järnvägsnätet. För Trafikverket gäller det att försöka hitta de punkter där flest olyckor sker.
Testas i Östergötland och Värmland
I Östergötland och Värmland har man plockat ut 4-5 delsträckor i varje län där man ska testa olika metoder.
– Sträckan före och efter Åtvidaberg, ungefär en mil, är bland de värsta sträckorna i hela landet när man tittar på statistiken för olyckor per kilometer, säger Mikael Alm som leder projektet vid Trafikverket.
Under en femårsperiod inträffar på den här vägsträckan mellan 25 och 80 olyckor per kilometer. Viltvarningssystemet med värmekameror är en metod. Än är dock inte alla beslut tagna, men det lutar åt att systemet kan börja testas på riksväg 35 nästa år.
Odling har betydelse
Fler skyltar, sänkta hastigheter och samarbete med skogsägare och markägare är andra sätt att försöka få ner olyckorna.
– Det gäller att hitta ett brett angreppssätt, förklarar Mikael Alm. Vad man odlar i närheten av vägar och järnvägsräls har nämligen stor betydelse.
– Slyskog är ju mumsmums för älgen att gå och beta på nära vägen, säger Mikael Alm.
Målet är att de metoder som fungerar sedan ska kunna införas på andra håll i landet.