Öst

Arkivbild Foto: Jurek Holzer/TT

Fisk från Vättern bör ätas max en gång i månaden om EU-råd blir av

Uppdaterad
Publicerad

Preliminära kostråd från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA kan göra flera insjö-fiskar mer sällsynta på våra tallrikar.

Kostråden för insjöfisk med höga halter av PFAS väntas skärpas framöver, rapporterar Ekot. Om preliminära gränsvärden från EU:s livsmedelsmyndighet går igenom, leder det till att fisk från Vättern bör ätas högst en gång i månaden, säger Rickard Bjerselius som ansvarar för kostråd på Livsmedelsverket.

– Det är en avsevärd skärpning. I dag kan man äta 340 gram per dag. Så det är alltså en minskning med 80 ggr, jämfört med nuvarande hälsobaserade gränsvärde.

EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har föreslagit kraftigt sänkta gränsvärden för hur mycket av de hormonstörande kemikalierna PFAS vi bör få i oss genom mat och dryck. Fisk-värdet är beräknat för en person som väger 60 kilo. Det här är alltså preliminära värden.

EFSA:s slutliga besked väntas i vinter

I Vättern har flera sorters matfisk för höga värden av PFAS. Om EFSA:s nya förslag går igenom, bör det betydligt mer sällan ligga Vätterfisk på tallriken, enligt Livsmedelsverkets räkneexempel.

– Ja, räknar man krasst på de uppmätta värdena, innebär det att man kan äta ungefär 30 gram Vätterfisk i veckan. Det blir ungefär en gång i månaden om en portion är 120 gram.

Livsmedelsverket ger lokala kostråd till kommuner som har funnit PFAS i dricksvatten eller fisk, eller i andra livsmedel. Råd, som alltså formas efter lokala förutsättningar.

Rickard Bjerselius säger att de flesta svenskar trots allt får i sig mindre PFAS än den nya skärpta normen som föreslås.

– Generellt så ligger befolkningen i Sverige relativt bra till, men får man i sig kontaminerat vatten eller äter mycket fisk som fångats i de här sjöarna och vattendragen så kan halterna komma att höjas, säger Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket.

FAKTA OM PFAS

  • Det används över 4000 olika PFAS-ämnen i hela världen.
  • De finns i exempelvis skoimpregnering, möbeltyger och smink.
  • Kommuner och myndigheter tar bara prover på drygt 20 stycken, så det kan alltså finnas många fler ute i naturen .
  • De flesta av PFAS-ämnena är dåligt undersökta när det gäller miljö- och hälsoeffekter.
  • Endast en handfull av alla PFAS-ämnen har blivit undersökta med djurförsök, bland annat PFOS och PFOA.
  • PFOS och PFOA kan orsaka ökad risk för förhöjda kolesterolnivåer, sänkt antikroppssvar vid vaccinering, sänkt födelsevikt och ökad risk för förhöjda levervärden.
  • Vissa typer av PFAS är väldigt svårnedbrytbara, de är alltså mycket svåra att bli av med när de väl hamnat i naturen.
  • PFAS är även vattenlösliga, vilket gör att de förorenar både grund- och ytvatten.
  • PFOS går att rena, men det krävs en väldigt dyr teknik. 

Källor: Anders Glynn, Professor i toxikologi med inriktning livsmedel, SLU och Anna Kärrman, universitetslektor och docent i miljökemi vid Örebro universitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.