Detta innebär att sjukhuset genomför åtgärder för att säkra tillgång på vårdplatser, personal, material och skyddsutrustning.
Förstärkningsläge är nummer två på skalan som består av stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.
– Läget är allvarligt. För att prioritera patienter med akuta vårdbehov flyttas planerad vård som kan anstå. Vi måste bland annat omfördela personal och annat för att säkra vårdplatstillgången, säger Cathrine Malmqvist, sjukhuschef vid Visby lasarett, i ett pressmeddelande.
Att förstärkningsläget inte beror på coronapandemin berättade Magne Hovland, kommunikatör inom hälso- och sjukvård på regionen, när sjukhuset gick upp i stabsläge i tisdags.
Det här betyder vårdens beredskapslägen
Vid allvarliga händelser måste sjukvården anpassas efter uppgiften. Därför finns det tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården. Stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.
Samtliga tre lägen betyder en förhöjd beredskap inom sjukvården.
- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.
- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Källa: Socialstyrelsen