Bevisningen bestod av vittnen som sett händelsen samt flera korta mobiltelefonfilmer som ett av vittnena spelat in.
17-åringen har hävdat att han blev våldtagen av den 19-åriga kvinnan medan hon i sin tur hävdat att han deltog i ett frivilligt samlag.
Ord mot ord
Enligt 17-åringen ska han ha druckit 70 centiliter sprit och gått ut och lagt sig i bilen. Han vaknade sedan av att kvinnan låg med honom. En annan person filmade händelsen med sin mobil. 17-åringen gick senare in och la sig i huset där festen hölls och polisanmälde händelsen morgonen därpå.
Enligt den 19-åriga kvinnan var hon på festen och dansade och drack sig berusad. Vid ett tillfälle gick hon ut till bilen och hoppade in i baksätet. Hon beskriver att 17-åringen kom och satte sig bredvid henne. Hon började gråta och sedan låg de med varandra.
Båda lika trovärdiga
Enligt tingsrättens bedömning är den 17-årige pojkens berättelse inte trovärdigare än den 19-åriga kvinnans. En trovärdig utsaga kan annars i förening med övrigt bevismaterial vara tillräckligt för en fällande dom i ett fall där ord står mot ord.
Rätten menar att det inte råder någon tvekan om att de hörda vittnena onekligen fått uppfattning om att de bevittnade ett samlag. Det har inte heller kunnat uteslutas att 17-åringen kan ha deltagit frivilligt i samlaget i något skede.
I domen står det att: ”De oskarpa filmsnuttarna sprider inte tillräckligt ljus över förhållandena”.
Eftersom som den 19-åriga kvinnans uppgifter inte har motbevisats, kan åtalet därför inte styrkas och därför frikänns hon. Även 17-åringens skadeståndsyrkande avslås.
Inte överens
Men Lunds tingsrätt var inte enig i sitt domslut.
Rättens ordförande och rådman, Gunilla Fridh, ville döma den 19-åriga kvinnan för våldtäkt till fängelse i ett år och fyra månader. Skälet är att hon anser att den 17-årige pojken gett ett trovärdigt intryck och berättat det han mindes på ett ”klart och redigt sätt”.
Däremot uppfattade rådmannen att den 19-åriga kvinnans berättelse var ”påfallande torftig och detaljfattig”. Hon skriver: ”för mig bär den efterhandskonstruktionens prägel”.