Hundratals reumatiker hamnade mellan stolarna

Uppdaterad
Publicerad

Jeanette Persson har psoriasisartrit. Sedan flera år har hon behandlats för sin sjukdom vid reumatologmottagnignen i Simrishamn. Men så en dag i höstas förändrades allt.

– Jag ringde till mottagningen och skulle begära att få påbörja min nya spruta och då får jag till svar att de inte får ta emot oss mer. Någon vecka senare kom ett brev, berättar hon.

Får vänta med behandling

Brevet började gå ut i september till 440 patienter som alla gått till reumatologmottagningen i Simrishamn i många år.

Gemensamt för alla är att de kommer från Ystad, Skurup eller Sjöbo. I brevet stod att de skulle bli remitterade till andra mottagningar inom Region Skåne.

– Jag blev jätteförtvivlad. Jag hade en jättebra läkare som verkligen förstod och lyssnade på mig. Och nu hänger man i luften, säger Jeanette Persson.

Konsekvenserna för henne är också att hon inte kan påbörja sin nya sprutbehandling.

– Hade den hjälpt mig så hade jag kanske sluppit en del av min smärta, säger hon.

”Vi var lite naiva”

Mot slutet av december uppskattade Praktikertjänst att bara kring 40 av de 440 hade fått nya läkare på andra mottagningar.

– Vi är bekymrade över att tiden går, säger Helena Ozolins vd på Praktikertjänst.

Förklaringen till varför de inte längre vill ta emot patienterna står att finna i ett avtal med Region Skåne. Innan det tecknades hade mottagningen ett större upptagningsområde. Den nya upphandlingen som började gälla 2014 gällde enbart invånarna i Simrishamn och Tomelilla.

Men Praktikertjänst fortsatte att ta emot de 440 patienterna från Ystad, Sjöbo och Skurup. Detta trots att de inte ingick i det nya uppdraget.

Varför fortsatte ni att ta emot patienterna?

– Vi trodde nog att det skulle lösa sig rent pragmatiskt. Vi var kanske lite naiva. Vi uppfattade att det fanns utrymme för förhandling kring kostnaderna för patienternas läkemedel, säger Helena Ozolins vd på Praktikertjänst.

Har fallit mellan stolarna

Men Helena Ozolins menar att det i somras stod klart för Praktikertjänst att de 440 patienterna helt enkelt kostade för mycket och att regionen inte var beredd att betala mer. Hon menar att de tidigt påtalat att de behövde mer pengar för att klara patienterna långsiktigt.

Joanna Linde, hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skåne menar att Praktikertjänst haft en fast summa pengar från Region Skåne i sin budget och att de borde kunnat förutse kostnaderna för patienterna.

– Vi betalar det som står i avtalet, säger hon men håller med om att situationen patienterna nu befinner sig i är olycklig.

Hon kan dock inte svara på varför Region Skåne inte haft en plan för att ta emot dem trots att de aldrig ingått i avtalet med Praktikertjänst. Förklaringen är att de fallit mellan stolarna i upphandlingsprocessen för flera år sen.

Pekar på gemensamt ansvar

När de nu kommer att få hjälp är oklart.

– Det tar tid. Mottagningarna är fullbokade sedan tidigare och det tar tid att göra bedömningar och att prioritera, säger Joanna Linde.

Vems är ansvaret för att den här situationen har uppkommit?

– Jag tycker att det är ett gemensamt ansvar mellan Region Skåne och Praktikertjänst, säger hon.

”Är arg och besviken”

Fortfarande har Praktikertjänst ett medicinskt ansvar tills alla har fått en ny läkare. Men de som Jeanette Persson som behöver påbörja en ny behandling kan få vänta länge. Hon har fått välja om hon vill behandlas i Lund eller Kristianstad framöver.

Hon valde Lund, men har fortfarande inte fått en fast läkare och vet inte när hon kan påbörja sin nya behandling.

– Den ska hjälpa mig att ta bort mina inflammationer så att de lägger sig. Så att jag kan röra mig lite lättare. Det är det jag hoppas på, säger hon.

Vad tycker du om hela den här situationen?

– Jag tycker att det är fruktansvärt att man tar bort något där det finns en trygghet när de inte själva har något att erbjuda oss. Jag är arg och besviken över att man bara kan få göra så här mot människor, säger Jeanette Persson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.