Åke Johansson hade varit fotpatrullerande polis i några år och tog chansen att söka till motorcykelpolisen. Han blev antagen, kanske för att han hade en stor motorcykel själv och hade körvana. Sedan följde utbildning, hinderbana, motorkunskap och fordonsbesiktning för att kunna kontrollera fordon på vägen.
– Jag fick en motorcykel som en personlig ägodel inom polisen. Den anpassades till min kropp och man fick sköta den som sin egen med underhåll och reparationer, berättar Åke Johansson.
Många mil på vägarna
Klädd i skinnställ, läderstövlar, hjälm och vita kraghandskar på motorcykeln var Åke och kollegornas huvudsakliga arbetsuppgift trafik- och fordonsövervakning. De skulle se till att trafiken flöt på och kontrollera fordon. Snart hade Åke Johansson, som första mc-polis, avverkat 10.000 mil på vägarna.
– Du kunde köra ut på morgonen och sedan fram och tillbaka till Simrishamn några gånger, så det blev en hel del mil varje dag, konstaterar han.
Händelserik jobbvardag
Det hände förstås del ute på vägarna. På Österlen stoppade han vid ett tillfälle ett fordon där ratten var lös och det blev förstås körförbud. Åtskilliga fordon hade också andra brister som skulle åtgärdas och visas upp inom en bestämd tid på särskilda stationer. Den årliga bilprovningen var inte införd ännu.
– Man kunde skriva ut förordanden på bilar för besiktning, säger Åke Johansson.
En annan händelse var när han ertappade en mjölkbil med en berusad förare. Mjölk är ju färskvara, så det fanns ingen annan lösning än att Åke fick ta över körningen. Det blev stor uppståndelse på gårdarna och mejerierna när mjölken hämtades och levererades av en uniformerad polis.
– För övrigt fick man mycket beröm och uppskattning i jobbet för man hjälpte folk att komma fram på ett positivt sätt.
Men allt varar inte för evigt, Åke Johansson gick så småningom över till kriminalpolisen, och avslutade sen sin poliskarriär på Säpo.
