Däremot är det svårt att få lärarstudenter att välja matematik som huvudämne. Anledningen enligt Anders Olsson, utbildningschef vid Malmö universitet, är att de som läst naturvetenskap på gymnasiet istället ofta väljer andra linjer som har samma studietid.

– Jag tror att konkurrensen bland de som är behöriga till utbildningen är större. Det finns ju andra utbildningar som till exempel civilingenjörer, läkarutbildningar och andra biomedicinska utbildningar som också lockar, säger Anders Olsson.

Bytte inriktning

Maria Ralevska har ett år kvar på sin utbildning till ämneslärare i gymnasiet med inriktning matematik. Hon började först plugga till ingenjör men bytte bana och insåg att hon ville satsa på läraryrket. Maria Ralevska anser att lönerna är för låga och tror fler skulle söka sig till läraryrket om lönen inte vore så låg jämfört med andra yrken som har samma utbildningstid. (Se faktaruta längre ner).

– En ingenjör har fem års utbildning. Det har också en ämneslärare. Ändå är lönen så låg.

Det är framför allt brist på examinerade ämneslärare inom högstadiet. Enligt en prognos från Skolverket behöver cirka 3.880 studenter årligen examineras till ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan från år 2016 till år 2031 i Sverige för att täcka behovet. Annars finns risk för påtaglig brist på ämneslärare framöver, enligt Skolverket.

Studenter med låga betyg

Det är inte alla som påbörjar en lärarutbildning som tar examen. Det är framför allt studenter med låga betyg från gymnasieskolan som lämnar tidigt.

– Vi ser att dom som avbryter sina studier oftast är dom som har låga antagningspoäng, säger Anders Olsson, utbildningschef Malmö universitet.