Forskaren Martin L Olsson har, tillsammans med kollegor, visat på starka samband mellan blodgrupper och sjukdomsrisk. Foto: TT/Kennet Ruona

Blodgruppen kan påverka din sjukdomsrisk

Uppdaterad
Publicerad

I en gigantisk studie där data från halva den svenska befolkningen har granskats ser forskarna nu ett tydligt samband mellan vilken blodgrupp man har och risken för att drabbas av vissa sjukdomar. Men det finns ingen självklar vinnare bland blodgrupperna.

– Hade det varit så att en blodgrupp är bättre för alla sjukdomar så hade vi inte haft den variation vi har, säger professorn och överläkaren Martin L Olsson.

Den nya forskningen baseras på att man kopplar ihop stora databaser för att undersöka om samband finns mellan patienternas blodgrupp och vissa sjukdomar. Allt som allt har man tittat på omkring fem miljoner svenskar och 1200 diagnoser och forskarnas resultat visar på att det i vissa fall finns starka kopplingar.

– Det tydligaste är kopplingen mellan blodgrupp 0 och blodproppssjukdom. Blodgruppen skyddar i detta fall klart och tydligt mot proppar och resultatet förstärks av vad vi vet från tidigare forskning, säger Martin L Olsson som är professor vid Lunds universitet.

Det har också framkommit kopplingar som forskarna inte kände till tidigare. Och studiens omfattning ger förhoppningar om att det handlar om mer än slumpen.

– Att blodgrupp B skyddar mot njursten är helt nytt. Vi vet inte varför utan måste forska mer för att förstå men det är starkt signifikanta samband. Risken att det skulle vara en slump är försumbar vid så stort material.

Kunskapen kan få bred användning

Sedan tidigare är information om blodgrupper central när sjukvården ska göra blodtransfusioner eller organtransplantationer. Det är fortsatt viktigt men den nya forskningen kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av svåra sjukdomar, som exempelvis cancer.

– Vi såg en mycket tydlig koppling mellan cancer i bukspottskörteln och blodgrupp A. Vi ser nu sambanden och kan undersöka vad de beror på, säger Martin L Olsson.

Många helt ovetande

Kunskapen om vilken blodgrupp du har kan alltså vara ganska viktig. Har du givit blod eller fått barn är sannolikheten hög att du har koll men många är helt ovetande om vilken blodgrupp de faktiskt har. När sjukvården, som nu, är pressad är det inte heller helt självklart att ta kontakt med vården bara för att ta reda på detta men då har professorn och läkaren Martin L Olsson ett förslag.

– Bli blodgivare. Du får reda på din blodgrupp och gör samtidigt en god insats. En påse blod kan faktiskt rädda tre liv, säger han.

Fakta om studien

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife och är ett samarbete mellan forskare på Karolinska institutet och Lunds universitet. Huvudförfattaren, Torsten Dahlén, är doktarnd vid Karolinska institutet och han har handletts av Martin L Olsson som är professor vid avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin vid Lunds Universitet.

Dataunderlaget är SCANDAT3-S. Det är en omfattade databas som innehåller prover och information från miljontals transfusioner och bloddonationer i skandinavien. Forskarna har tittat på omkring fem miljoner svenskar och huruvida det finns ett samband mellan deras blodgrupp och 1200 sjukdomsdiagnoser. I 49 av fallen kunde de påvisa en koppling.

Studien kommer att följas upp med riktad forskning utifrån påvisade resultat för att säkerställa sambanden och för att hitta användningsområden inom diagnostik och behandling av sjukdomar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.