Eva Ulmert Ignell jobbar på Universitetssjukhuset i Lund och det var när hon på väg till jobbet som hon fick känningar i benet.

– Jag kände smärta och att det spände över byxan och när jag gick i trappen kändes det som jag hade mjölksyra.

Praktiskt nog kunde hon gå direkt till akuten på sin arbetsplats för att där kontraströntgas och man upptäckte en propp i bland annat benet.

Dödar fler än bröst- och prostatacancer

Och hon är inte ensam. Varje dag får man på Skånes sjukhus ta emot två benproppar och en lungpropp och det är ett faktum att av blodproppar i ben och lungor orsakar betydligt fler offer än bröst- och prostatacancer.

Peter Svensson är professor på Koagulationscentrum på Skånes Universitetssjukhus. Han visar på sin dator hur proppen kan gå upp i lungan vilket obehandlat leder till att patienten avlider i upp till hälften av fallen.

Men kommer man i tid och får optimal behandling dör bara fem procent.

Få känner till allvaret

Ändå visar en ny enkätundersökning att bara tio procent av allmänheten känner till hur symptomen är och hur allvarlig en blodpropp är. Detta leder till att de ofta söker vård för sent och dör i onödan.

– Mellan tusen och tvåtusen i landet skulle kunna behandlas och räddas, säger Peter Svensson.

Inte vänta för länge

En lungpropp märks genom andnöd och smärta vid andningen och en benpropp märks genom en ihållande smärta som inte har någon tydlig förklaring.

– Man bör undersöka detta så fort som möjligt och inte vänta mer än ett halvt dygn, säger Peter Svensson.

Och behandlingen består normalt bara av ett halvårs blodförtunnande medicin. Men Eva Ulmert Ignell som drabbades mer komplicerat blir tvungen att äta en tablett om dagen resten av livet, något som inte stör hennes liv och heller inte hämmat hennes stora intresse för ridning exempelvis.

Men kontaktsporter med risk för blödningar kan hon alltså inte ge sig in på, som exempelvis Karate.

– Men det hade jag ändå inte velat utöva, säger hon och skrattar.