De är kommunernas ansvar, de drygt 35.000 ensamkommande flyktingbarn som i år till och med mitten av december har flytt till Sverige.
– Kommunerna har egna verksamheter, men där är fullt. Det har skapat en marknad för det här. Det finns en jättestor efterfrågan och utbudet är litet, säger Joonas Terje, enhetschef för socialtjänsten vid IVO avdelning syd.
Den enda befintliga boendeformen för ensamkommande flyktingbarn när det är privata företag som står bakom, är HVB, hem för vård eller boende, och för det behövs det tillstånd från IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg.
Barn kan fara illa
Men sedan förra året och framförallt under hösten har IVO runt om i landet, som ett nytt fenomen, börjat utreda verksamheter som startat utan tillstånd. IVO får dessutom bara kännedom om sådana verksamheter genom exempelvis socialsekreterare och grannar till boende, därför är risken stor att det finns många fler, menar Joonas Terje, och att det är något man kommer se mer av.
– Det handlar om att man tar hand om barn som ensamma flytt över hela världen och ska placeras i ett boende. Man måste därför ha en kontroll och kvalitetssäkring därefter. Så man får se på verksamheten: vem är det som jobbar där, vad har de för kunskap och kompetents, är det ett säkert ställe, finns det en kvalitet i denna verksamheten och så vidare. Finns det inget tillstånd, så är risken stor att barn far illa.
Stort behov
Två boenden som inte hade tillstånd när de drog igång sin verksamhet drivs av företaget Hoppetgruppen och finns i Simrishamn och Ystad. Boendet i Stora Herrestad utanför Ystad startade i början på november med ett tiotal barn.
– Vi drog igång verksamheten för att det fanns ett stort behov av att placera ungdomar och ge dem tak över huvudet, säger Klara Kingsvik som är föreståndare för boendet och var med från start.
Olaglig verksamhet
I slutet av november blev verksamheten känd för IVO. Eftersom verksamheten saknade tillstånd var den olaglig i drygt en månad.
– Det kanske kunde ges lite utrymme för att vi startade verksamheten utan att alla papper fanns på plats, så länge vi startade en verksamhet som var bra för ungdomarna.
Ägare till Hoppetgruppen är den förre socialdemokratiske riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson. Han menar att anledningen till att de inte sökt tillstånd hos IVO för de båda boendena i Simrishamn och Ystad är för att han anser att de ska kunna drivas som elevhem.
– Boendena startade upp med förutsättning att det var icke-tillståndspliktig verksamhet. Vi startade elevhem, utan inslag av vård och behandling som är vad HVB handlar om. Alla de här människorna behöver inte vård och behandling, säger Jan Emanuel Johansson.
Inte svart eller vitt
– IVO agerar utifrån sitt myndighetsområde. Men problematiken är inte svart eller vit. Om man driver ett elevhem så är det folkbildningsrådet regelverk som man utgår ifrån. Det som jag tycker blir absurt är att boendeformen inte finns när man kommer från ett annat land. Men borde vi inte ha fokus på människorna, att sätta dem före systemen? Jag menar inte att vi ska bryta regler, men att se till vad de här människorna egentligen behöver. Varför ska de hamna inom IVO: s regelverk om de inte behöver vård och behandling?, säger Jan Emanuel Johansson.
Men Joonas Terje, enhetschef för socialtjänsten vid IVO avdelning syd, vänder sig emot detta.
– Ska man driva elevhem ska det vara i anslutning till en skola, det gäller inte för ensamkommande flyktingbarn som är placerade av socialtjänsten med stöd av socialtjänstlagen. De är inte elever på någon skola, de har inte skolpeng eller liknande som man har på elevhem. Det är så det är.
Måste flytta igen
De kommuner som placerat barn på boendet i Storra Herrestad avbryter avtalet efter att IVO varit på inspektion och omplacerar barnen – förutom Skurups kommun. Kvar blir Suliman och Mustafa som ensam flytt från Afghanistan och kom till Sverige för fem månader sen. Nu måste båda flytta och för Mustafa är det långt ifrån första gången.
– Jag bodde först i Klippan, sen Lund, sen hit till Stora Herrestad. Nu ska jag flytta till Skurup, säger Mustafa.
Hur är det att flytta så många gånger?
– Det är lite katastrof.
Hade inget val
Det är kommunens ansvar att se till att de boende de placerar sina ensamkommande flyktingbarn har tillstånd. Men Suliman och Mustafas kommun, Skurup, visste att Stora Herrestad saknade detta, men valde att placera dem där ändå. Totalt har kommunen tagit emot 74 ensamkommande det senaste halvåret, något man inte har klarat av på det sättet man vill.
– Vi hade inget val, vi hade inga andra placeringar. Vi försöker göra det bästa för barnen och vi gjorde en egen bedömning om att det här boendet var tillräckligt bra, säger Rickard Pettersson som är chef för individ- och omsorgsförvaltningen i Skurup.
– Om du har barn och behöver skjuts till skolan och det finns inga taxibilar, så skulle du inte vända dig till en svarttaxi med någon som saknar körkort, eller hur?, säger Joonas Terje enhetschef för socialtjänsten vid IVO avdelning syd.
Drivs på entreprenad
Boendet i Stora Herrestad kommer från och med den 28 december drivas som entreprenad till Ystad kommun, då behöver man inget tillstånd från IVO. Fram till dess måste boendet avvecklas och Mustafa och Suliman måste ha flyttat ut. Boendet i Simrishamn drivs nu som entreprenad till Varbergs kommun, men fick kritik från IVO för att man inte hade sökt tillstånd från början. Båda boendena har nu gjort en ansökan om att få tillstånd att bli HVB-hem hos IVO.