Katrina af Wetterstedt, som driver Goa Gård i Hasslarp i Nordvästskåne, tror att det kan bero på att det har blivit större efterfrågan på getost.

På gården finns cirka 75 getter av arten svensk lantras, varav 50 används för mjölkproduktion till främst ost. Hon tycker att det är lättare med getter än med kor.

– Getter behöver man inte mjölka med exakt tolv timmars mellanrum, man kan mjölka dem klockan åtta på morgonen och sedan klockan fem igen på eftermiddagen, säger hon.

Trevliga egenskaper

Djuren kan producera två till fem liter mjölk per dag och det är mer mjölk än vad en ko ger i förhållande till sin storlek. Hon tycker också att geten är ett djur med många trevliga egenskaper, de är individualister som är både intelligenta och kluriga.

Johan Widing driver Bokeslundsgården i Hörby. Han har getter främst för köttproduktion och tror att ökningen är starkt kopplad till mejeriindustrin, men pekar också på att getkött är populärt.

Många väljer också att ha getter som sällskapsdjur och naturvårdare. I dag används getter som naturliga skogsröjare i naturreservat där det är svårt att få tag på betesdjur. Getterna äter till exempel sly och annan undervegetation och eftersom de äter det som växer naturligt blir köttet finare och godare.

Råbiff på get

På Johan Widings gård finns cirka 15 avelsdjur och två bockar och det föds ungefär 30 killingar om året. Köttet säljs huvudsakligen styckat och klart till bland annat restauranger. Efterfrågan på köttet är stor och det är svårt att producera tillräckligt mycket kött.

Köttet kan tillagas på olika sätt. Dels går det att göra råbiff på get, fast då mals inte köttet, utan strimlas väldigt fint och serveras precis som det är.

– Det är också vanligt att man överkryddar get och kör nordafrikansk inriktning med väldigt kraftiga kryddor, säger Johan Widing.

Han säger att det är svårt att beskriva smaken, eftersom det är individuellt, men personligen tycker han att det smakar mer som vilt än till exempelvis lamm.