Den 12 april hittades en 39-årig man ihjälskjuten på en innergård i Fosie i Malmö. Enligt polisen var mannen en centralfigur i den kriminella världen i Malmö. Foto: Anders Wiklund/TT

Dödliga uppgörelser eskalerar

Uppdaterad
Publicerad

Förra året sköts 31 personer till döds – det är den högsta siffran under hela 2000-talet, enligt nya siffror från dödsorsaksregistret.

– Det är som om man kommit över en tröskel där människoliv inte räknas längre, säger kriminologen Mikael Rying.

Ungefär fyra dödsskjutningar per år i kriminella miljöer. Så såg det ut i början av 1990-talet. Sedan dess har situationen förändrats drastiskt och av förra årets 31 dödsskjutningar har polismyndigheten preliminärt kopplat hela 28 till uppgörelser inom kriminella miljöer.

– De här konflikterna har helt enkelt eskalerat, säger Mikael Rying, expert på dödligt våld och anställd vid Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa).

Flyttat utomhus

Förutom att dödsskjutningarna blivit fler över tid har de också ändrat karaktär och flyttat utomhus.

– Under 1990-talet var det mer vanligt med legala vapen, exempelvis att en man tog sitt legala jaktvapen och sköt frun och sig själv. Sådant förekommer nästan inte längre, säger Mikael Rying.

När dödsskjutandet ändrat form har också förutsättningarna för att utreda brott förändrats. Nu finns många gånger ingen misstänkt gärningsman och skjutningar utomhus lämnar dessutom färre spår.

– Man sätter till stora resurser när det skett en sådan skjutning och efter ytterligare någon dag, någon vecka – eller i vissa fall efter flera år – kan de komma ett hämndmord. Det är väldigt ansträngande för polisen, säger Mikael Rying.

Ökat risktagande

Varför familjemorden med skjutvapen minskat är oklart. En gissning är att det skulle kunna bero på striktare lagar och regler kring vapeninnehav och på att samhället blivit bättre på att fånga upp personer med psykisk ohälsa.

Varför skjutvapenuppgörelser inom kriminella miljöer ökat så kraftigt finns det inte heller något säkert svar på. Men en viktig faktor är en ökad tillgång på handeldvapen som lätt kan bäras med.

– Det är betydligt enklare att få tag i ett vapen i dag och skjutandet är mer impulsstyrt. Uppgörelser i början på 1990-talet var också många gånger impulsstyrda och gick över styr, men man sprang inte runt och sköt i bostadsområden, säger Mikael Rying.

Förändringen medför också nya risker.

– Men det är ovanligt att folk skjutits för att de råkat stå ivägen när det skjutits på andra. Det är vanligare att man tagit fel på person.

Kallblodigare agerande

När Brottsförebyggande rådet (Brå) intervjuat poliser har flera pratat om en attitydförändring hos de kriminella jämfört med på 1990-talet då mc-gängen sköt mycket men dödade få, som en polis uttrycker det.

”Det var skjutningar på lite håll, och man sköt och träffade bilar och kanske någon i benet”.

Nu tycker han att det ser annorlunda ut.

”Man har mer eller mindre avslutat med att gå fram och på väldigt nära håll skjuta offret i huvudet”.

Uppmärksammade dödsskjutningar i år

  • 19 januari: En 15-årig pojke skjuts till döds i Akalla i norra Stockholm. Pojkens 20-årige bror skottskadas.
  • 23 januari: En man i 25-årsåldern skjuts ihjäl i Farsta i södra Stockholm.
  • 26 januari: En 20-åring dödas i en skottlossning i Hageby i Norrköping. En annan man skottskadas.
  • 11 februari: En 26-åring dör efter en skottlossning i Landskrona.
  • 29 februari: En 30-åring skjuts till döds i Fosie i Malmö.
  • 9 mars: En man i 25-årsåldern skjuts ihjäl i Nydala i södra Malmö.
  • 17 mars: En 23-åring skjuts ihjäl i Bredäng i södra Stockholm.
  • 12 april: En 39-årig man hittas ihjälskjuten på en innergård i Fosie i Malmö.
  • 1 maj: En man i 25-årsåldern hittas skottskadad i Kungsladugård i västra Göteborg. Han dör på sjukhus.
  • 27 juni: En man skjuts ihjäl och en skottskadas i centrala Tensta i norra Stockholm.
  • 18 juli: En man som hittas skjuten i huvudet dör i Kista i norra Stockholm.
  • 2 september: En man i 35-årsåldern skjuts till döds i en bil på en parkering vid Frölunda torg i Göteborg.
  • 15 september: En skottskadad man hittas på en innergård i Barkarby norr om Stockholm. Han dör på sjukhus.
  • 19 september: En man hittas ihjälskjuten i Högaborg i Helsingborg.
  • 25 september: Flera män skottskadas i Fosie i Malmö. En av dem dör på sjukhus.
  • 13 oktober: En man skjuts utanför en port i Årby i Eskilstuna: Han dör på sjukhus.
  • 31 oktober: Två bröder, 16 och 20 år gamla, skjuts ihjäl i Tynnered i västra Göteborg.
  • 2 november: Två olika skjutningar sker i Malmö med kort mellanrum. En av de träffade dör på sjukhus.

Dödsskjutningar i kriminella miljöer 1990–2015

Genomsnittligt antal dödsskjutna i kriminella miljöer per år de senaste femårsperioderna, med undantag för 2015 års preliminära siffra som gäller enbart det året.

1990–1994: 4

1995–1999: 7

2000–2004: 8

2005–2009: 9

2010–2014: 14

2015: 28 (siffran är preliminär)

Källa: Mikael Rying, Polismyndigheten

Dödsskjutna under 2000-talet

Det totala antalet dödsskjutna personer under 2000-talet enligt siffror från Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik.

  • 2000: 22
  • 2001: 19
  • 2002: 16
  • 2003: 18
  • 2004: 15
  • 2005: 11
  • 2006: 13
  • 2007: 21
  • 2008: 14
  • 2009: 22
  • 2010: 18
  • 2011: 19
  • 2012: 17
  • 2013: 22
  • 2014: 25
  • 2015: 31

Fotnot: Statistiken inkluderar inte icke-svenska medborgare vilket gör att siffrorna kan ligga något lägre än det faktiska antalet personer som dödats genom skjutvapenvåld.

Källa: Socialstyrelsen

Kraftig ökning av skottskadade

Antal personer som vårdats till följd av skottskada i slutenvård eller specialiserad öppenvård, bland annat akutvård:

  • 2008: 62
  • 2009: 58
  • 2010: 88
  • 2011: 89
  • 2012: 63
  • 2013: 82
  • 2014: 101

(Uppgifter om skottskadade före 2008 innehåller större osäkerhet och är därför inte med.)

Källa: Socialstyrelsen

Få mord i Sverige

Under perioden 2010–2014 blev i genomsnitt 80 personer per år offer för dödligt våld i Sverige.

Det innebär 8,3 offer per år och per miljon invånare, vilket kan jämföras mot det globala snittet på över 50 offer per år och miljon invånare.

De låga svenska nivåerna är ungefär samma som i närliggande västeuropeiska länder som Danmark, Tyskland, Norge och Storbritannien.

Förra året ökade antalet dödade i Sverige till 112 men det är för tidigt att säga att den nedåtgående trenden för de senaste 20 åren brutits då tillfälliga ökningar under enstaka år är vanligt.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.