I mars 2014 behandlades 23 av 48 patienter på demensboendet Österbo i Lund med psykofarmaka. Drygt två år senare, i november 2016, hade den siffran sjunkit till åtta stycken patienter. Boendet har satsat på att jobba målinriktat i vårdteam där läkare, patient och närstående ingår. Personalen har också använt sig av ett särskilt register, BPSD-registret.

– Först kartlägger man hur personen mår, finns det sömnproblem, hallucinationer eller apati. Man kartlägger livskvaliten och funderar på orsaken till oro. Alla uppgifter lägger man in i ett datasystem som gör att personalen lätt kan följa det under tid, säger Eva Granvik, nationell koordinator för registret och verksam vid SUS kunskapscentrum för demenssjukdomar.

Lugnande läkemedel ökar dödligheten

Den kraftigt minskade användningen av läkemedel har också inneburit en minskning av antalet fallolyckor, från 141 till 69, under fyra år.

– Om man tar lugnande läkemedel så ökar risken för fallolyckor eftersom man lättare får blodtrycksfall.

Vården har mycket att vinna på att minska antalet läkemedel, menar Eva Granvik.

– Det finns många studier som visar att lugnande läkemedel ökar dödligheten för personer med demenssjukdom. Det finns personer som behöver läkemedel men man ger alldeles för mycket.

Eva Granvik tror att utvecklingen kommer synas på fler demensboenden runtom i Sverige.

– Nu använder man registret i alla kommuner utom tre, men alla har inte kommit riktigt lika långt. Det känns som att vi är på god väg.

Vad kräver detta sätt att arbeta för typ av resurser?

– Det kräver inte mer resurser än det man har, det handlar om att använda resurserna rätt.

Enligt demensförbundet lider runt 160.000 personer i Sverige av demens. Av dem har runt hälften fått en diagnos.