En procent begår två tredjedelar av våldsbrotten

Uppdaterad
Publicerad

Det är ungas aggressivitet och kriminella debut som är avgörande för om man blir en våldsbrottsling, det visar ny forskning från Lunds universitet. Tidiga insatser kan stoppa utvecklingen.

Undersökningen är baserad på en kartläggning av två miljoner svenskar och visar att risken för återkommande våldshandlingar ökar om man har aggressivitetsproblem som ung. Forskaren Märta Wallinius säger att ju tidigare man uppmärksammar problemet desto större är chansen att förhindra framtida våldsamt beteende.

– Vi får inte vara rädda för att uppmärksamma barn som uppvisar ett aggressivt beteende. Tidiga insatser överväger nackdelarna och inte minst mycket framtida lidande. Vi vet att om man tar tag i problemet tidigare kommer det minska våldsbrotten.

Det rör sig om ett relativt litet antal personer, men det stora antalet brott de begår skapar stora problem för samhället.

– Om vi hade kunnat minska antalet begånga våldsbrott till tre per person hade vi totalt minskat våldsbrotten med 53 procent. Det hade inneburit minskat lidande för alla involverade, även den som begår våldsbrotten, säger Märta Wallinius.

Riskfaktorer för våldsbrottslingar

1. Manligt kön.

2. Diagnostiserad med personlighetsstörning.

3. Dömd för våldsbrott för första gången i åldern 15-18 år.

4. Dömd för tillgreppsbrott, t ex stöld.

5. Diagnostiserad med missbruksproblem.

6. Dömd för narkotikarelaterade brott.

7. Dömd för trafikbrott.

8. Saknar betyg i något ämne.

9. Minst en förälder som är dömd för våldsbrott.

10. Diagnostiserad med svår psykisk störning (bipolär störning eller schizofreni).

11. Minst en förälder som är dömd för ickevålds-brottslighet. *

12. Minst en förälder diagnostiserad med psykisk störning. *

13. Minst en förälder med utomskandinavisk bakgrund. *

14. Minst en förälder avliden före barnets 18-årsdag. *

* Denna faktor medför bara en ytterst marginell riskökning.

Källa: Märta Wallinius

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.