– Det är kyrkan, inte klostren som har evigt liv. Om Gud vill, finns de kvar, säger hon, till TT.
Att bli nunna är ingenting som tycks locka unga kvinnor i dag, enligt systrar vid flera av de kloster och ordnar som TT talat med. Medan det under vissa perioder i historien varit rusning till klostren, har svenska kloster i dag få kandidater per år.
Hos Dominikansystrarna i Rögle kloster utanför Lund har man bara någon enstaka sökande om året, berättar syster Else-Marie. Här står två platser tomma efter att två av klostrets systrar avlidit. Men att så få vill bli nunnor är inget som bekymrar henne.
– Klostrets framtid ligger i Guds händer. Blir det inga systrar kvar och de måste stänga huset, kan jag alltid hitta kloster i Frankrike, säger hon.
Klostrens nya roll
När syster Else-Marie själv vid 21 års ålder gick i kloster 1959 var det många som ville bli nunnor i Sverige.
– Efterkrigstiden låg bakom oss och vi önskade nog satsa på något viktigt, större än oss själva, säger hon.
Syster Madeleine Fredell, dominikansyster i Stockholm, bekräftar att få kvinnor i dag kandiderar till att bli nunnor. De senaste åren har den orden hon är knuten till inte haft några som känt sig kallade.
– Kvinnor kan göra så mycket annat i samhället i dag. I svaga stater utan gemensam vård och skola har motiveringen för att bli syster varit större, liksom i krigstid. Klostren kommer att överleva, men på ett annat sätt. I dag ser vi embryon till en ny klostertid där klostren har en roll av andlig härd och en plats dit folk kan resa för rekreation, säger hon.
Många hoppar av
En stor del av dagens nunnor väljer att hoppa av och lämna klosterlivet, framför allt i de katolska länderna, enligt Madeleine Fredell.
– Det finns ordnar som mest har intresse av att importera systrar som arbetskraft, från exempelvis länder i Afrika, där systrarna inte har chans till utbildning i det egna landet. Det handlar nog mer om okunskap än cynism, säger Madeleine Fredell.
På det katolska dominikanklostret i Rögle bor sex stycken nunnor mellan 35 och 94 år. En gång var de åtta. Syster Else-Maries föräldrar var inte alls religiösa, berättar hon. Men även om hon ibland har tänkt att hon kunde ha haft familj, så har hon aldrig ångrat att hon valde klosterlivet.
FAKTA: Tre klosterlöften
I Sverige finns omkring 200 nunnor och munkar uppdelade på ett 30-tal kloster, många protestantiska och en del katolska. De flesta tillhör aktiva ordnar, det vill säga de har skola eller sjukhem. Andra har bönen som huvuduppgift.
För att bli nunna går man igenom prov och avger sedan löften.
Nunnornas inkomster kan komma från gästhem, i form av pensioner eller gåvor.
Nunnor följer de tre klosterlöftena: att leva i celibat, fattigdom och lydnad.
Kloster kom till Sverige vid samma tid som Cisterciensorden expanderade på 1100–talet.
Birgittasystrarna i Vadstena skriver i ett mejlsvar till TT att det i dag är fler än förr som är nyfikna på vad klosterlivet innebär, men färre som tar steget och träder in i det. Skälet är förmodligen, skriver Birgittasystrarna, att människor i dag har svårt att binda sig för en längre tid.
Källa: Nationalencyklopedin och Birgittasystrarna i Vadstena.
FAKTA: Sex års prövotid
Varje kloster har sina egna regler, och kan vara mer eller mindre slutna. Medan syster Else-Marie vid dominikansystrarna i Rögle lever relativt utåtriktat och reser runt och håller föredrag, för syster Lise vid Karmelitklostret i Glumslöv en mer sluten tillvaro och lämnar inte klosterområdet annat än vid sjukdom eller om hon måste gå till tandläkaren. Här ägnar man sig exklusivt åt bön, varvat med arbete, måltider och rekreation. Klostret i Glumslöv har en relativt hög tillströmning av nunnekandidater, 4-5 per år. De flesta är i 20–30-årsåldern, berättar syster Lise, som levt i klostret i 35 år.
De som kandiderar till nunnor på Karmelitklostret i Grumslöv genomgår en lång prövningstid på sex år innan de avger det slutgiltiga löftet.
-Man ser relativt fort om någon inte kan anpassa sig till det dagliga livet i klostret och inte blir lycklig i den tillvaron, säger syster Lise till TT.