I både Malmö och Stockholm uppger socialtjänsten att de får hantera fler begravningar efter personer som saknar både pengar och familj. Utvecklingen bekräftas av Sveriges begravningsbyråers förbund (SBF) och begravningskedjan Fonus.
– Det är en intressant samhällsutveckling hur vi tar hand om våra avlidna över tid, i alla tider har begravningarna speglat hur samhället mår. Vi har en känsla av att det många gånger är kommunen som står som beställare, att det inte finns någon annan som vill åta sig det, säger Ulf Lerneus, förbundsdirektör för SBF.
Söker bistånd
Malmö stad beställer årligen 25 till 30 begravningar åt avlidna som helt saknar anhöriga, eller när anhöriga inte vill hålla i begravningen.
– Det finns många som inte har släkt eller familj, och någon måste se till att personen blir begravd. Då får kommunen gå in, säger Eva Holmström, familjerättsassistent vid familjerättsbyrån på Malmö stad.
Peter Johansson arbetar som begravningsentreprenör sedan 27 år, de senaste tre åren i Malmö. Han märker av ökningen i sitt jobb.
– Det är vår bistra verklighet, fler och fler lever ensamma liv. Det är väldigt speciella begravningar när alla vi som sitter i kyrkan är där för att vi arbetar: präst, organist, begravningsentreprenör. Det är inte särskilt roligt, säger han.
I Malmö syns även en liten ökning i antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd till begravning, vilket kan ges när det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet för att bekosta en begravning. Antalet ansökningar har ökat med ungefär 25 om året de tre senaste åren och förra året tog Malmö emot drygt 450.
Utan ceremoni
Från begravningsbyråerna ser man även en annan trend, ett antal kommuner har börjat beställa begravningar utan någon ceremoni.
– Då transporteras den avlidne direkt från lasarettet till krematoriet, för att sedan urnsättas av en vaktmästare i en minneslund, säger Ulf Lerneus.
På begravningsbyrån Fonus ser marknadschefen Peter Göransson samma utveckling.
– Begravningar utan ceremoni ökar, men fler anhöriga väljer också en mer påkostad personlig ceremoni då dödsboet betalar. Ur ett kundperspektiv behandlas vi olika utifrån vilken kommun vi bor i. Det är en stor variation på de bistånd kommunerna betalar ut trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen. Det är ju tråkigt om det är en handläggare som väljer hur en begravning ska gå till, säger Peter Göransson.
Om det efter begravning inte finns några pengar kvar i dödsboet behöver en bouppteckning inte göras, då görs i stället en dödsboanmälan till Skatteverket. I Sverige dör årligen 90 000–95 000 personer, cirka 10 000 av dem har inga pengar kvar på kontot efter begravningen, uppger Skatteverket.