Forskare: Gör alla flerspråkiga

Uppdaterad
Publicerad

Att vara tvåspråkig har flera kognitiva fördelar, visar forskningen. Anna Flyman Mattsson, som forskar i språk vid Lunds universtiet menar att man därför borde fokusera på att göra alla flerspråkiga.

När man har två modersmål är det lätt att man växlar mellan språken, så kallad kodväxling. Men det är inte ett tecken på förvirring eller att man har brister i språket. Snarare tvärtom.

– Det finns många olika anledningar till att man byter språk, Det kan vara att man har den relationen med inom sin familj till exempel, att man uttrycker sig bättre på det ena språket. Eller så lånar man över ord för att man saknar en bra motsvarighet på det ena språket. Till exempel hör man ofta folk kodväxla till ”försäkringskassan” eller ”systembolaget” och ”fredagsmys”. Kodväxling är något helt natuligt, och tyder ofta på en väldigt avancerad språkanvändning, säger Anna Flyman Mattsson, lektor i svenska som andraspråk.

Kodväxling är någonting som alla sysslar med, även de som har ett modersmål.

– Många enspråkiga personer växlar dialekt, när man exempelvis hälsar på familjen så förstärks dialekten, eller man höjer rösten för att framhäva en poäng, säger Anna Flyman Mattsson.

”Bör uppmuntra flerspråkighet”

Att ha två modersmål har flera fördelar, visar forskningen.

– Den enda nackdelen med att flerspråkighet är när man inte tillåts att utveckla flerspråkigheten. De som växer upp med flera språk kan också öka hjärnans kapacitet, man är mer flexibel i sitt tänkande och har lättare att förstå grammatiska strukturer.

Anna Flyman Mattsson menar därför att flerspråkighet borde uppmuntras.

– Debatten i Sverige går ofta om man ska satsa på modersmålet eller på svenskan. Då blir det ofta att man tänker att vi ska satsa på svenskan för att vi är i Sverige. Men då missar man själva flerspråkigheten, som jag tycker är det allra viktigaste eftersom vi ser att det finns så många fördelar. Jag skulle önska att debatten handlade om att hur man kan se till  att alla får bli flerspråkiga.

Enspråkig norm

Det finns ingen begränsning för hur många språk man kan lära sig. Det viktiga är att man får tillfälle att praktisera språket.

– Det finns en slags enspråkig norm i Sverige, vilket gör att vi också bedömer flerspråkiga personer utifrån enspråkighet, man tycker att det blir rörigt när man blandar språk bland annat. Men det finns ett system för hur olika språk samarbetar. Ibland verkar det som att man tror att det finns ett begränsat utrymme för språk. Men det är viktigt att man vet att man får plats med hur mycket språk som helst. Så är man en flerspråkig familj så är det en gåva att låta barnen bli flerspråkiga från början, säger Anna Flyman Mattsson.

Språket förändras

Det har kommit flera språk till Sverige eftersom vi har invandrare från alla möjliga länder. Och det gör att även det svenska språket förändras.

– Man ser en viss rädsla över att svenskan ska försvinna, och ofta tycker man att ungdomarna förstör språket. Men det är viktigt att sätta det i ett perspektiv, att svenskan alltid har förändrats och haft inflytande från andra språk. Och hade inte det svenska språket förändrats så hade det blivit besvärligt, eftersom vi har helt andra behov idag än vad vi hade för hundra år sedan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer