Till vänster: fossil som visar jättemaskens käkar . Till höger: rekonstruktion av jättemasken som attackerar en fisk för 400 miljoner år sedan. Foto: Luke Parry/James Ormiston

Gigantisk urtidsmask upptäckt

Lundaforskare upptäckte av slump ett häpnadsväckande fossilfynd i form av en närmare två meter lång jättemask med stora käkar. Det är den största masken som hittats inom gruppen marina maskar. Nu har den nya arten fått namn efter en hårdrocksbasist.

Mats Eriksson som är professor vid Geologiska Institutionen vid Lunds universitet har tillsammans med två forskare från Kanada och England gjort upptäckten av den gigantiska urtidsmasken. Fossilen efter djuret hade under flera år legat oupptäckt på ett museum i Toronto, då man samlat in prover från berggrunden under tidigt 90-tal i Ontario.

– Normalt sett är den här typen av mask väldigt liten, och har inte käkdelar på mer än ett par millimeter. Men den vi har hittat har käkdelar på ungefär 13,5 millimeter, säger Mats Eriksson till SVT Nyheter Skåne.

Upptäcktes av en slump

Forskarnas analys av fynden har publicerats i Scientific Reports. Det var av ren tur forskarna upptäckte fossilerna.

En kollega till Mats Eriksson befann sig för ett år sedan på Royal Ontario Museum för att jobba. Där fick han syn på fossilerna och skickade ett foto till Mats Eriksson, eftersom han är specialist på den här typen av fossiler.  

– Jag häpnade när jag insåg skalan! säger Mats Eriksson.

Käkavtrycken avgörande

Masken levde i havet för 400 miljoner år sedan. Det var tack vare att masken är försedd med käkar som forskarna har kunnat se avtryck av den som fossil. De flesta maskar har endast mjukvävnad och det är därför svårt att hitta gamla fynd eftersom avtrycken blir i princip obefintliga.

Enligt Mats och hans forskarkollegor tror man att masken överlevt tack vare tropiska varma vatten och att maskarten kan ha livnärt sig på rovdjur. Om det finns fler och liknande arter som ännu inte är upptäckta vet man inte, men ser det inte som en omöjlighet.

– Vem vet, det kanske dyker upp nya arter? säger Mats Eriksson.

Hedrar metalmusiker

De tre forskarna är alla hobbymusiker på fritiden och det stora intresset för metalmusik har även smittat av sig på forskningsfynden. Den senaste upptäckten av urtidsmasken som fått det latinska namnet Websteroprion armstrongi  har också fått namn efter den kända hårdrocksbasisten Alex Webster från gruppen Cannibal Corpse, men det är inte första gången som ett geologiskt fynd döpts efter kända musiker i metalgenren.

– Jag har själv ett stort intresse för både forskningsförmedling och musik, och när jag hittar nya arter så ger jag dem gärna namn för att hedra musiker jag tycker mycket om. Tidigare har jag döpt bland annat havsborstmaskar efter musiker i Motörhead och King Diamond.

I början av maj är det nyvernissage för vandringsutställningen Rock Fossils där man även kommer att inkorporera det nya jättefyndet.

Gigantism

Visa

Enligt forskarna är fyndet en intressant aspekt av det som kallas gigantism. Upptäckten visar att fenomenet förekom redan för 400 miljoner år sedan. Gigantism inom evolutionen innebär att en ovanligt stor kropp kan leda till konkurrensfördelar gentemot andra arter.

Fenomenet kan uppstå inom olika organismgrupper idag men vi ser det även i det fossila arkivet. Man vet inte varför djuren växer sig större men några teorier är att det är för att anpassa sig efter ett högre tryck, kallare temperaturer eller sämre tillgång till mat som ger upphov till försenad sexuell mognad vilket gör att djuret ökar i storlek.

Bland just de käkförsedda maskarna verkar fenomenet med gigantism ha varit begränsat till en viss evolutionär gren. Den flera hundra miljoner år gamla masken kan därmed bidra till kunskap om både djurlivet på jorden i det förflutna och om evolutionen som process. Den här kunskapen är viktig när man försöker förstå och bevara den biologiska mångfalden idag.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer